Kapitel 2 · BruksgränstillståndUtkast
2.7 Tvärsnittsanalys vid långtidsrespons
Krypning och krympning beskrivs i beräkningarna med kryptalet och krympmåttet (avsnitt 2.6). Båda växer med tiden, så de ska tas för den tidpunkt som deformationerna avser. Eftersom båda till slut avstannar används ofta deras slutvärden, och , när tillståndet efter lång tid söks.
Analysen görs med samma ekvivalenta tvärsnitt och samma Naviers formel som för korttidslast, med två ändringar:
-
Krypning beaktas med den effektiva elasticitetsmodulen , vilket ger det effektiva modulförhållandet
Armeringen väger alltså tyngre i det ekvivalenta tvärsnittet när betongen kryper.
-
Krympning beaktas med en fiktiv tvångskraft i varje armeringslager . Betongen vill krympa men armeringen håller emot. Det motsvarar att lagret drar i tvärsnittet med kraften
som verkar i lagrets nivå, på avståndet från det ekvivalenta tvärsnittets tyngdpunkt (positivt nedåt), se figur 2.42.
Hur uttrycken ser ut beror alltså på vilken armering som finns: varje lager ger ett eget bidrag till normalkraften och till momentet kring tyngdpunkten. Med enbart dragarmering finns ett bidrag, med tryckarmering två. Tryckarmeringen ligger ovanför tyngdpunkten (), så den minskar krympningens moment.
2.7.1 Ospruckna tvärsnitt - inverkan av krypning och jämn krympning
Ett osprucket tvärsnitt (stadium I) har kända tvärsnittskonstanter och , beräknade med . Krympkrafterna och det långvariga momentet sätts in i Naviers formel:
Krökningen blir
Armeringens spänning är den ekvivalenta betongspänningen i lagrets nivå gånger , minskad med krympningens tvång, som trycker ihop stålet:
där är den (fiktiva) betongspänningen i armeringslagrets nivå.
2.7.2 Böjsprucket tvärsnitt - beräkning med hänsyn till krypning och jämn krympning
I ett sprucket tvärsnitt (stadium II) verkar krympkrafterna som en normalkraft. Neutrallagret sammanfaller då inte längre med tyngdpunkten, , och tryckzonens höjd måste bestämmas genom iteration på samma sätt som för ett tvärsnitt med normalkraft (avsnitt 2.3.3). Naviers formel blir
där och är tvärsnittskonstanterna i stadium II för det som iterationen ger. Armeringens spänning beräknas som tidigare:
Verkar även en yttre långvarig normalkraft , med excentriciteten från tyngdpunkten, läggs den till krympkrafterna:
Figur 2.43 jämför spänningarna för olika kombinationer av krypning och krympning.
Figur 2.43 Spänningar i ett sprucket tvärsnitt för olika kombinationer av krypning och krympning.
| Fall | α | xtp [mm] | xN.A. [mm] | σc,ök [MPa] | σ′s [MPa] | σs [MPa] |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ren böjning | 5,88 | 124 | 124 | −15,4 | −65 | +213 |
| M + krypning | 17,65 | 179 | 179 | −9,5 | −135 | +220 |
| M + krympning | 5,88 | 125 | 109 | −15,7 | −112 | +210 |
| M + krypning + krympning | 17,65 | 180 | 159 | −9,4 | −179 | +216 |
Approximativ beräkning med hänsyn till krypning och jämn krympning
Iterationen kan ofta undvikas. Tryckzonens höjd beräknas då som vid ren böjning, med en tyngdpunktsekvation och , och krympkrafterna sätts in i Naviers formel med de tvärsnittskonstanter som det ger:
Formlerna är desamma som ekv. (2.83)–(2.85). Skillnaden är bara vilket , och därmed vilka , och , som används.
Att förenklingen fungerar kan verka förvånande, eftersom neutrallagret flyttas betydligt av krympkraften. I figur 2.44 kan tryckzonens höjd skilja flera centimeter mellan de två beräkningarna. Men spänningarna i kanterna, stålspänningen och krökningen bestäms av hela den linjära spänningsfördelningen, och den ändras nästan inte när den del av betongen som ligger nära neutrallagret räknas med eller inte. Där är spänningen ju nästan noll. Skillnaden i kantspänningar och krökning blir därför ofta bara någon procent. Förenklingen är sämst när krympkraften är stor i förhållande till momentet, och bäst i de mest påkända snitten, till exempel i fält hos balkar och plattor, där nedböjningen ändå bestäms.
Figur 2.44 Exakt och förenklad beräkning med krympning. Neutrallagrets läge skiljer sig, men spänningarna i kanterna och krökningen blir nästan desamma. Minska momentet för att se när skillnaden växer.
| Metod | x för A, I [mm] | xN.A. [mm] | σc,ök [MPa] | σ′s [MPa] | σs [MPa] |
|---|---|---|---|---|---|
| Exakt | 108,6 | 108,6 | −15,66 | −112,4 | +209,9 |
| Förenklad | 124,3 | 109,4 | −15,78 | −113,1 | +209,4 |
| Skillnad | +15,7 | +0,8 | −0,11 | −0,7 | −0,6 |