Kapitel 2 · BruksgränstillståndUtkast

2.7 Tvärsnittsanalys vid långtidsrespons

Krypning och krympning beskrivs i beräkningarna med kryptalet φ(t,t0)\varphi(t, t_0) och krympmåttet εcs(t)\varepsilon_{cs}(t) (avsnitt 2.6). Båda växer med tiden, så de ska tas för den tidpunkt tt som deformationerna avser. Eftersom båda till slut avstannar används ofta deras slutvärden, φ(∞,t0)\varphi(\infty, t_0) och εcs(∞)\varepsilon_{cs}(\infty), när tillståndet efter lång tid söks.

Analysen görs med samma ekvivalenta tvärsnitt och samma Naviers formel som för korttidslast, med två ändringar:

Effektivt ekvivalent tvärsnitt för långtidslast med tryckarmering As′A'_sAs′​ och dragarmering AsA_sAs​. Till vänster i varje del tvärsnittet med excentriciteterna eie_iei​ från tyngdpunkten, till höger en sidovy av ett balkelement där krympningens tvångskrafter Fcs,iF_{cs,i}Fcs,i​ drar i betongen i armeringens nivåer och det långvariga momentet MlM_lMl​ verkar. a) Osprucket tvärsnitt. b) Sprucket tvärsnitt med tryckzonen xxx.
Figur 2.42 Effektivt ekvivalent tvärsnitt för långtidslast med tryckarmering As′A'_s och dragarmering AsA_s. Till vänster i varje del tvärsnittet med excentriciteterna eie_i från tyngdpunkten, till höger en sidovy av ett balkelement där krympningens tvångskrafter Fcs,iF_{cs,i} drar i betongen i armeringens nivåer och det långvariga momentet MlM_l verkar. a) Osprucket tvärsnitt. b) Sprucket tvärsnitt med tryckzonen xx.

Hur uttrycken ser ut beror alltså på vilken armering som finns: varje lager ger ett eget bidrag till normalkraften och till momentet kring tyngdpunkten. Med enbart dragarmering finns ett bidrag, med tryckarmering två. Tryckarmeringen ligger ovanför tyngdpunkten (e1<0e_1 < 0), så den minskar krympningens moment.

2.7.1 Ospruckna tvärsnitt - inverkan av krypning och jämn krympning

Ett osprucket tvärsnitt (stadium I) har kända tvärsnittskonstanter AIA_I och III_I, beräknade med αeff\alpha_{eff}. Krympkrafterna och det långvariga momentet MlM_l sätts in i Naviers formel:

σc,∞(z)=∑Fcs,iAI+∑Fcs,i ei+MlII z(2.80)\sigma_{c,\infty}(z) = \frac{\sum F_{cs,i}}{A_I} + \frac{\sum F_{cs,i} \, e_i + M_l}{I_I} \, z \tag{2.80}

Krökningen blir

1r=∑Fcs,i ei+MlEc,eff⋅II(2.81)\frac{1}{r} = \frac{\sum F_{cs,i} \, e_i + M_l}{E_{c,eff} \cdot I_I} \tag{2.81}

Armeringens spänning är den ekvivalenta betongspänningen i lagrets nivå gånger αeff\alpha_{eff}, minskad med krympningens tvång, som trycker ihop stålet:

σs,i=αeff⋅σc,∞(zi)−Es⋅εcs(2.82)\sigma_{s,i} = \alpha_{eff} \cdot \sigma_{c,\infty}(z_i) - E_s \cdot \varepsilon_{cs} \tag{2.82}

där σc,∞(zi)\sigma_{c,\infty}(z_i) är den (fiktiva) betongspänningen i armeringslagrets nivå.

2.7.2 Böjsprucket tvärsnitt - beräkning med hänsyn till krypning och jämn krympning

I ett sprucket tvärsnitt (stadium II) verkar krympkrafterna som en normalkraft. Neutrallagret sammanfaller då inte längre med tyngdpunkten, x≠xtpx \neq x_{tp}, och tryckzonens höjd måste bestämmas genom iteration på samma sätt som för ett tvärsnitt med normalkraft (avsnitt 2.3.3). Naviers formel blir

σc,∞(z)=∑Fcs,iAII,eff+∑Fcs,i ei+MlIII,eff z(2.83)\sigma_{c,\infty}(z) = \frac{\sum F_{cs,i}}{A_{II,eff}} + \frac{\sum F_{cs,i} \, e_i + M_l}{I_{II,eff}} \, z \tag{2.83} 1r=∑Fcs,i ei+MlEc,eff⋅III,eff(2.84)\frac{1}{r} = \frac{\sum F_{cs,i} \, e_i + M_l}{E_{c,eff} \cdot I_{II,eff}} \tag{2.84}

där AII,effA_{II,eff} och III,effI_{II,eff} är tvärsnittskonstanterna i stadium II för det xx som iterationen ger. Armeringens spänning beräknas som tidigare:

σs,i=αeff⋅σc,∞(zi)−Es⋅εcs(2.85)\sigma_{s,i} = \alpha_{eff} \cdot \sigma_{c,\infty}(z_i) - E_s \cdot \varepsilon_{cs} \tag{2.85}

Verkar även en yttre långvarig normalkraft NlN_l, med excentriciteten eNe_N från tyngdpunkten, läggs den till krympkrafterna:

σc,∞(z)=∑Fcs,i+NlAII,eff+∑Fcs,i ei+Nl eN+MlIII,eff z(2.86)\sigma_{c,\infty}(z) = \frac{\sum F_{cs,i} + N_l}{A_{II,eff}} + \frac{\sum F_{cs,i} \, e_i + N_l \, e_N + M_l}{I_{II,eff}} \, z \tag{2.86}

Figur 2.43 jämför spänningarna för olika kombinationer av krypning och krympning.

Figur 2.43

Spänningar i ett sprucket tvärsnitt för olika kombinationer av krypning och krympning.

Approximativ beräkning med hänsyn till krypning och jämn krympning

Iterationen kan ofta undvikas. Tryckzonens höjd beräknas då som vid ren böjning, med en tyngdpunktsekvation och αeff\alpha_{eff}, och krympkrafterna sätts in i Naviers formel med de tvärsnittskonstanter som det ger:

σc,∞(z)=∑Fcs,iAII,eff+∑Fcs,i ei+MlIII,eff z(2.87)\sigma_{c,\infty}(z) = \frac{\sum F_{cs,i}}{A_{II,eff}} + \frac{\sum F_{cs,i} \, e_i + M_l}{I_{II,eff}} \, z \tag{2.87} 1r=∑Fcs,i ei+MlEc,eff⋅III,eff(2.88)\frac{1}{r} = \frac{\sum F_{cs,i} \, e_i + M_l}{E_{c,eff} \cdot I_{II,eff}} \tag{2.88} σs,i=αeff⋅σc,∞(zi)−Es⋅εcs(2.89)\sigma_{s,i} = \alpha_{eff} \cdot \sigma_{c,\infty}(z_i) - E_s \cdot \varepsilon_{cs} \tag{2.89}

Formlerna är desamma som ekv. (2.83)–(2.85). Skillnaden är bara vilket xx, och därmed vilka AII,effA_{II,eff}, III,effI_{II,eff} och eie_i, som används.

Att förenklingen fungerar kan verka förvånande, eftersom neutrallagret flyttas betydligt av krympkraften. I figur 2.44 kan tryckzonens höjd skilja flera centimeter mellan de två beräkningarna. Men spänningarna i kanterna, stålspänningen och krökningen bestäms av hela den linjära spänningsfördelningen, och den ändras nästan inte när den del av betongen som ligger nära neutrallagret räknas med eller inte. Där är spänningen ju nästan noll. Skillnaden i kantspänningar och krökning blir därför ofta bara någon procent. Förenklingen är sämst när krympkraften är stor i förhållande till momentet, och bäst i de mest påkända snitten, till exempel i fält hos balkar och plattor, där nedböjningen ändå bestäms.

Figur 2.44

Exakt och förenklad beräkning med krympning. Neutrallagrets läge skiljer sig, men spänningarna i kanterna och krökningen blir nästan desamma. Minska momentet för att se när skillnaden växer.

80 kNm
0,25 ‰
0,0
Exakt beräkning
x itereras tills σc(x) = 0; x ≠ xtp
N.A. 109TP 125−15,7σs = 210
Förenklad beräkning
A, I från ren böjning (x0 = xtp)
N.A. 109x0 124−15,8σs = 209
Jämförelse exakt och förenklad
Metodx för A, I [mm]xN.A. [mm]σc,ök [MPa]σ′s [MPa]σs [MPa]
Exakt108,6108,6−15,66−112,4+209,9
Förenklad124,3109,4−15,78−113,1+209,4
Skillnad+15,7+0,8−0,11−0,7−0,6
← drag (+)tryck (−) →tyngdpunkt (TP) / x0neutrallager (N.A., σ = 0)
Krympkraften Fcs = Es·εcs·As (i båda armeringslagren, totalt 70,4 kN) verkar som en dragande normalkraft och flyttar neutrallagret uppåt. I den förenklade metoden beräknas AII och III med x0 = 124 mm från ren böjning; spänningarnas nollpunkt hamnar ändå nära den exakta. Skillnaden i kantspänning och stålspänning är liten. C35/45, α = 5,88, spänningar i MPa, djup i mm.