Kapitel 1 · FörkunskaperUtkast

1.8 Betong: tvärkraftskapacitet

Nära stöden, där tvärkraften är stor, kan en betongbalk spricka snett. Snedsprickorna går ungefär i 45° mot balkaxeln, vinkelrätt mot de huvuddragspänningar som tvärkraft och moment ger tillsammans. Om inget hindrar sprickan kan balken gå till ett sprött skjuvbrott. Tvärkraften bärs därför antingen av betongen själv (friktion i sprickytorna och dymlingsverkan i längsarmeringen) eller av tvärkraftsarmering, i regel byglar som korsar snedsprickorna.

EC2:2023 uttrycker hela kontrollen i skjuvspänningar i stället för krafter. Den genomsnittliga skjuvspänningen i tvärsnittet är (EC2 8.2.1(3), formel (8.18))

τEd=VEdbw⋅z,z=0,9d(1.36)\tau_{Ed} = \frac{V_{Ed}}{b_w \cdot z}, \qquad z = 0{,}9d \tag{1.36}

där bwb_w är tvärsnittets (livets) bredd och dd den effektiva höjden till dragarmeringens tyngdpunkt.

1.8.1 Kontroll i tre steg

EC2 8.2.1(1) anger en kontroll i tre steg:

  1. Om τEd≤τRdc,min\tau_{Ed} \le \tau_{Rdc,min} behövs ingen detaljerad kontroll.
  2. Om τEd≤τRd,c\tau_{Ed} \le \tau_{Rd,c} behövs ingen beräknad tvärkraftsarmering.
  3. Annars dimensioneras tvärkraftsarmering så att τEd≤τRd\tau_{Ed} \le \tau_{Rd}.

Även när ingen tvärkraftsarmering behövs enligt beräkning kan minimiarmering krävas för balkar (EC2 kapitel 12). I statiskt bestämda balkar med d>500d > 500 mm ska minimiarmering alltid finnas.

1.8.2 Utan tvärkraftsarmering

Den minsta skjuvspänningskapaciteten är (formel (8.20))

τRdc,min=11γVfckfyd⋅ddgd(1.37)\tau_{Rdc,min} = \frac{11}{\gamma_V} \sqrt{\frac{f_{ck}}{f_{yd}} \cdot \frac{d_{dg}}{d}} \tag{1.37}

och den mer detaljerade kapaciteten för en balk utan tvärkraftsarmering är (formel (8.27)–(8.28))

τRd,c=0,66γV(100 ρl⋅fck⋅ddgd)1/3≥τRdc,min,ρl=Aslbwd(1.38)\tau_{Rd,c} = \frac{0{,}66}{\gamma_V} \left( 100 \, \rho_l \cdot f_{ck} \cdot \frac{d_{dg}}{d} \right)^{1/3} \ge \tau_{Rdc,min}, \qquad \rho_l = \frac{A_{sl}}{b_w d} \tag{1.38}

med fckf_{ck} och fydf_{yd} i MPa och längder i mm.

Kapaciteten ökar alltså med armeringsmängden, betonghållfastheten och ballastens storlek, och minskar med balkhöjden (storlekseffekt).

1.8.3 Med tvärkraftsarmering

Med byglar bärs tvärkraften enligt en fackverksmodell: snedsträvor av tryckt betong med lutningen θ\theta mot balkaxeln, byglar som dragna vertikaler, tryckzonen som överram och dragarmeringen som underram. Lutningen väljs inom gränserna (formel (8.41))

1≤cot⁡θ≤2,5(1.39)1 \le \cot\theta \le 2{,}5 \tag{1.39}

för vanliga armerade balkar utan normalkraft (21,8° ≤ θ ≤ 45°); med betydande normaltryck eller dragkraft gäller andra gränser. Kapaciteten när byglarna flyter är (formel (8.42)–(8.43))

τRd,sy=ρw⋅fywd⋅cot⁡θ,ρw=Aswbw⋅s(1.40)\tau_{Rd,sy} = \rho_w \cdot f_{ywd} \cdot \cot\theta, \qquad \rho_w = \frac{A_{sw}}{b_w \cdot s} \tag{1.40}

där AswA_{sw} är tvärsnittsarean av en bygel (båda skänklarna) och ss avståndet mellan byglarna. Samtidigt måste betongen i snedsträvorna klara trycket (formel (8.44)):

σcd=τEd(cot⁡θ+tan⁡θ)≤ν⋅fcd,ν=0,5(1.41)\sigma_{cd} = \tau_{Ed} \left( \cot\theta + \tan\theta \right) \le \nu \cdot f_{cd}, \qquad \nu = 0{,}5 \tag{1.41}

En flackare sträva (större cot⁡θ\cot\theta) gör att varje bygel bär mer, men ökar trycket i strävorna. Multipliceras spänningarna med bwzb_w z fås motsvarande krafter, VRd,s=(Asw/s) z fywdcot⁡θV_{Rd,s} = (A_{sw}/s) \, z \, f_{ywd} \cot\theta och VRd,max=bwz νfcd/(cot⁡θ+tan⁡θ)V_{Rd,max} = b_w z \, \nu f_{cd}/(\cot\theta + \tan\theta).

Exempel 1.5 Tvärkraftskapacitet för en balk

Balken i exempel 1.4 (bw=300b_w = 300 mm, d=450d = 450 mm, C30/37, 4 ϕ\phi16, största stenstorlek 16 mm) belastas med tvärkraften VEd=120V_{Ed} = 120 kN. Kontrollera om tvärkraftsarmering behövs och dimensionera den i så fall.

Skjuvspänning. Med z=0,9d=405z = 0{,}9d = 405 mm ger ekv. (1.36)

τEd=120⋅103300⋅405=0,99 MPa\tau_{Ed} = \frac{120 \cdot 10^3}{300 \cdot 405} = 0{,}99 \text{ MPa}

Kapacitet utan tvärkraftsarmering. Med ddg=16+16=32d_{dg} = 16 + 16 = 32 mm, γV=1,40\gamma_V = 1{,}40 och ρl=804/(300⋅450)=0,60\rho_l = 804/(300 \cdot 450) = 0{,}60 % ger ekv. (1.37) och ekv. (1.38)

τRdc,min=111,4030435⋅32450=0,55 MPa,0,661,40(0,60⋅30⋅32450)1/3=0,51 MPa\tau_{Rdc,min} = \frac{11}{1{,}40} \sqrt{\frac{30}{435} \cdot \frac{32}{450}} = 0{,}55 \text{ MPa}, \qquad \frac{0{,}66}{1{,}40} \left( 0{,}60 \cdot 30 \cdot \frac{32}{450} \right)^{1/3} = 0{,}51 \text{ MPa}

Det större värdet gäller, τRd,c=0,55\tau_{Rd,c} = 0{,}55 MPa. Eftersom τEd=0,99\tau_{Ed} = 0{,}99 MPa är större behövs tvärkraftsarmering.

Byglar. Välj tvåskäriga byglar ϕ\phi8 s150, det vill säga Asw=2⋅50,3=101A_{sw} = 2 \cdot 50{,}3 = 101 mm² per bygel och ρw=101/(300⋅150)=0,22\rho_w = 101/(300 \cdot 150) = 0{,}22 %. Med den flackaste tillåtna strävan, cot⁡θ=2,5\cot\theta = 2{,}5, ger ekv. (1.40)

τRd,sy=0,00224⋅435⋅2,5=2,43 MPa>τEd,VRd,s=2,43⋅300⋅405=295 kN\tau_{Rd,sy} = 0{,}00224 \cdot 435 \cdot 2{,}5 = 2{,}43 \text{ MPa} > \tau_{Ed}, \qquad V_{Rd,s} = 2{,}43 \cdot 300 \cdot 405 = 295 \text{ kN}

Strävorna. ekv. (1.41) ger

σcd=0,99⋅(2,5+0,4)=2,9 MPa≤νfcd=0,5⋅17,0=8,5 MPa\sigma_{cd} = 0{,}99 \cdot (2{,}5 + 0{,}4) = 2{,}9 \text{ MPa} \le \nu f_{cd} = 0{,}5 \cdot 17{,}0 = 8{,}5 \text{ MPa}

Byglarna och strävorna klarar alltså tvärkraften med god marginal.

Notera: Formlerna ersätter de äldre VRd,c=CRd,ck(100ρlfck)1/3bwdV_{Rd,c} = C_{Rd,c} k (100 \rho_l f_{ck})^{1/3} b_w d och VRd,maxV_{Rd,max} med ν1=0,6(1−fck/250)\nu_1 = 0{,}6(1 - f_{ck}/250). Den nya modellen tar med ballastens storlek, har en egen partialkoefficient γV\gamma_V och en fast reduktionsfaktor ν=0,5\nu = 0{,}5 för strävorna.