Kapitel 4 · KnäckningUtkast

4.3 Interaktion mellan normalkraft och moment

Pelarens kritiska snitt bär alltid normalkraft och moment samtidigt, och andra ordningens moment växer med normalkraften (avsnitt 4.2). Hur mycket moment tvärsnittet klarar beror därför på hur stor normalkraft som verkar samtidigt. Det här avsnittet beskriver sambandet med interaktionsdiagram och visar hur de skiljer sig för linjärt elastiskt material, elastiskt–idealplastiskt material och armerad betong. Skillnaderna förklarar varför materialavsnitten kontrollerar pelare på olika sätt.

4.3.1 Dimensioneringsvillkor

En pelare ska klara den dimensionerande normalkraften NEdN_{Ed} tillsammans med det totala momentet i det kritiska snittet, första plus andra ordningens:

MEd=M0+M2M_{Ed} = M_0 + M_2

Ett tvärsnitts förmåga att bära olika kombinationer av NN och MM beskrivs av ett interaktionsdiagram (interaction diagram): kurvan av alla kombinationer som precis ger brott. Kurvans ändpunkter är bärförmågan vid centriskt tryck, NRN_R, och vid ren böjning, MRM_R. Kombinationer innanför kurvan kan bäras; kombinationer utanför kan det inte. Momentkapaciteten är alltså ingen fast egenskap hos tvärsnittet, utan beror på den normalkraft som verkar samtidigt.

För en pelare med en given första ordningens excentricitet e0e_0 växer momentet med normalkraften. Utan andra ordningens effekter är lastvägen en rät linje, M=Ne0M = N e_0. Med andra ordningens effekter växer momentet snabbare, enligt ekv. (4.11), och lastvägen böjer av mot momentaxeln. Den når därför interaktionskurvan vid en lägre normalkraft. Hur mycket lägre beror både på pelarens slankhet och på kurvans form, och formen beror på materialet.

4.3.2 Linjärt elastiskt material

Om materialet är linjärt elastiskt och brott definieras som att den mest tryckta fibern når hållfastheten ff, är spänningsfördelningen vid brott linjär, se figur 4.11a. Naviers formel ger kantspänningen, och villkoret blir

NA+MW≤f\frac{N}{A} + \frac{M}{W} \le f

med NN som tryckkraftens storlek. Division med ff och NR=AfN_R = A f, MR=WfM_R = W f ger

NNR+MMR≤1(4.12)\frac{N}{N_R} + \frac{M}{M_R} \le 1 \tag{4.12}

Interaktionskurvan är en rät linje mellan NRN_R och MRM_R. Villkoret används till exempel för stål i tvärsnittsklass 3, där spänningen inte får överstiga fyf_y i någon fiber (EC3 8.2.9.2, ekv. (8.57)), och det är utgångspunkten för träets interaktionsvillkor (avsnitt 4.5).

Spänningsfördelning i ett rektangulärt tvärsnitt med tryckkraft och moment vid brott. a) Linjärt elastiskt material: den mest tryckta kanten når fff. b) Elastiskt–idealplastiskt material, helt plasticerat: fördelningen delas upp i ett band med höjden hNh_NhN​ kring tyngdpunkten som bär normalkraften och två lika stora yttre band som bildar ett kraftpar med hävarmen (h+hN)/2(h + h_N)/2(h+hN​)/2 och bär momentet. Tryck ritas åt höger, drag åt vänster.
Figur 4.11 Spänningsfördelning i ett rektangulärt tvärsnitt med tryckkraft och moment vid brott. a) Linjärt elastiskt material: den mest tryckta kanten når ff. b) Elastiskt–idealplastiskt material, helt plasticerat: fördelningen delas upp i ett band med höjden hNh_N kring tyngdpunkten som bär normalkraften och två lika stora yttre band som bildar ett kraftpar med hävarmen (h+hN)/2(h + h_N)/2 och bär momentet. Tryck ritas åt höger, drag åt vänster.

4.3.3 Elastiskt–idealplastiskt material

Ett segt material som stål kan plasticeras helt innan det går till brott. Vid brott flyter då hela tvärsnittet, i tryck på ena sidan och i drag på den andra, se figur 4.11b. För ett rektangulärt tvärsnitt med bredden bb och höjden hh kan fördelningen delas upp i två delar:

Normalkraft. Ett tryckt band med höjden hNh_N kring tyngdpunkten bär normalkraften:

N=b hNf⇒hNh=Nbhf=NNplN = b \, h_N f \quad \Rightarrow \quad \frac{h_N}{h} = \frac{N}{b h f} = \frac{N}{N_{pl}}

Moment. De två yttre banden har vardera höjden (h−hN)/2(h - h_N)/2, det övre tryckt och det undre draget. Deras krafter är lika stora och bildar ett kraftpar med hävarmen (h+hN)/2(h + h_N)/2:

M=b h−hN2 f⋅h+hN2=bh2f4(1−hN2h2)M = b \, \frac{h - h_N}{2} \, f \cdot \frac{h + h_N}{2} = \frac{b h^2 f}{4} \left( 1 - \frac{h_N^2}{h^2} \right)

Interaktion. Med Mpl=bh2f/4M_{pl} = b h^2 f/4 (se ekv. (1.9)) och Npl=bhfN_{pl} = b h f blir villkoret

(NNpl)2+MMpl≤1(4.13)\left( \frac{N}{N_{pl}} \right)^2 + \frac{M}{M_{pl}} \le 1 \tag{4.13}

Det är samma uttryck som EC3 ger för ett massivt rektangulärt tvärsnitt i klass 1 och 2 (EC3 8.2.9.1, ekv. (8.44)). Kurvan är en parabel som ligger utanför den räta linjen: ett litet tryck minskar momentkapaciteten mycket lite, eftersom det tas av ett tunt band nära tyngdpunkten, där materialet bidrar lite till momentet.

För en I-profil böjd kring den styva axeln är effekten ännu tydligare, eftersom livet kan ta en stor del av normalkraften medan flänsarna bär momentet. EC3 ger en approximation för dubbelsymmetriska I- och H-profiler (EC3 8.2.9.1, ekv. (8.48)):

MN,y,Rd=Mpl,y,Rd 1−n1−0,5a≤Mpl,y,Rdn=NEdNpl,Rd,a=A−2btfA≤0,5(4.14)\begin{aligned} M_{N,y,Rd} &= M_{pl,y,Rd} \, \frac{1 - n}{1 - 0{,}5 a} \le M_{pl,y,Rd} \\ n &= \frac{N_{Ed}}{N_{pl,Rd}}, \qquad a = \frac{A - 2 b t_f}{A} \le 0{,}5 \end{aligned} \tag{4.14}

där aa är livets andel av arean. För små normalkrafter är momentkapaciteten oreducerad. Plastiska villkor förutsätter att tvärsnittet kan plasticeras utan att buckla lokalt, alltså tvärsnittsklass 1 eller 2 (avsnitt 1.4).

4.3.4 Armerad betong

Ett armerat betongtvärsnitt har en icke-linjär interaktionskurva, eftersom betongen inte tål drag och armeringen bara verkar effektivt i drag när den flyter. Kurvan beräknas med samma tvärsnittsmodell som för böjning, men med normalkraften i jämviktsvillkoret (avsnitt 1.7.7): för en vald höjd på tryckzonen ger jämvikten ett par (N,M)(N, M), och genom att variera tryckzonens höjd fås hela kurvan. Kurvan har tre delar:

Att en tryckkraft kan öka momentkapaciteten innebär att en för stor antagen normalkraft kan ligga på osäker sida i dragbrottsområdet. Där bör den minsta normalkraft som samtidigt kan verka användas.

4.3.5 Jämförelse mellan materialen

Figur 4.12 visar de tre typerna av interaktionskurvor i normerad form, var och en med sitt eget tvärsnitts NRN_R och MRM_R. Den linjärt elastiska kurvan ligger innerst. Den plastiska ligger utanför och är nästan horisontell vid små normalkrafter för en I-profil. Betongens kurva buktar ut långt förbi MRM_R kring det balanserade brottet.

Normerade interaktionsdiagram: tryckkraft N/NRN/N_RN/NR​ mot moment M/MRM/M_RM/MR​. Linjärt elastiskt material (ekv. (4.12)), elastiskt–idealplastiskt material för ett rektangulärt tvärsnitt (ekv. (4.13)) och för en I-profil med a=0,25a = 0{,}25a=0,25 (ekv. (4.14), streckad), samt armerad betong (300 × 300 mm, C30/37, 2 ϕ\phiϕ16 vid varje sida, beräknad med spänningsblocket).
Figur 4.12 Normerade interaktionsdiagram: tryckkraft N/NRN/N_R mot moment M/MRM/M_R. Linjärt elastiskt material (ekv. (4.12)), elastiskt–idealplastiskt material för ett rektangulärt tvärsnitt (ekv. (4.13)) och för en I-profil med a=0,25a = 0{,}25 (ekv. (4.14), streckad), samt armerad betong (300 × 300 mm, C30/37, 2 ϕ\phi16 vid varje sida, beräknad med spänningsblocket).

Formen påverkar hur andra ordningens moment slår igenom. I den interaktiva figur 4.13 kan lastvägen för en pelare med excentriciteten e0e_0 följas. I normerad form, med n=N/NRn = N/N_R och λˉ2=NR/Ncr\bar{\lambda}^2 = N_R/N_{cr} (ekv. (4.7)), är förstoringsfaktorn 1/(1−nλˉ2)1/(1 - n \bar{\lambda}^2). Med e0=0,1he_0 = 0{,}1 h och λˉ=1\bar{\lambda} = 1 når lastvägen det plastiska rektangulära tvärsnittets kurva vid n=0,61n = 0{,}61, mot 0,820{,}82 om andra ordningens moment försummas.

Figur 4.13

Interaktionsdiagram och lastväg för en pelare med första ordningens excentricitet e0e_0. Välj material, excentricitet, relativ slankhet λˉ\bar{\lambda} och normalkraft. Den streckade lastvägen saknar andra ordningens moment; den heldragna har förstoringen 1/(1−N/Ncr)1/(1 - N/N_{cr}). Ringen och den fyllda röda punkten markerar största normalkraft utan respektive med andra ordningens moment.

Exempel 4.3 Elastisk och plastisk interaktion för ett rektangulärt stålsnitt

Pelaren i exempel 4.2 har tvärsnittet 100×100100 \times 100 mm av stål S355 och belastas av NEd=960N_{Ed} = 960 kN. Andra ordningens analys gav momentet MEd=19,2M_{Ed} = 19{,}2 kNm i mittsnittet. Partialkoefficienten är γM0=1,0\gamma_{M0} = 1{,}0 (tabell 1.1), så fyd=355f_{yd} = 355 MPa. Bestäm det största moment som tvärsnittet kan bära tillsammans med NEdN_{Ed}, dels med elastisk (ekv. (4.12)), dels med plastisk (ekv. (4.13)) interaktion, och kontrollera tvärsnittet.

Spänningar i tvärsnittet 100×100100 \times 100100×100 mm vid bärförmågan med N=960N = 960N=960 kN. a) Elastiskt: kantspänningen når 355 MPa i tryck vid M=43,2M = 43{,}2M=43,2 kNm. b) Plastiskt: hela tvärsnittet flyter, tryckzonen är 63,5 mm hög och M=82,3M = 82{,}3M=82,3 kNm.
Figur 4.14 Spänningar i tvärsnittet 100×100100 \times 100 mm vid bärförmågan med N=960N = 960 kN. a) Elastiskt: kantspänningen når 355 MPa i tryck vid M=43,2M = 43{,}2 kNm. b) Plastiskt: hela tvärsnittet flyter, tryckzonen är 63,5 mm hög och M=82,3M = 82{,}3 kNm.

Bärförmåga vid rent tryck och ren böjning. Med A=10 000A = 10\,000 mm², Wel=1003/6=166 667W_{el} = 100^3/6 = 166\,667 mm³ och Wpl=1003/4=250 000W_{pl} = 100^3/4 = 250\,000 mm³ (ekv. (1.9)):

NR=Afyd=10 000⋅355=3 550 kNN_R = A f_{yd} = 10\,000 \cdot 355 = 3\,550 \text{ kN}MR,el=Welfyd=59,2 kNm,Mpl=Wplfyd=88,8 kNmM_{R,el} = W_{el} f_{yd} = 59{,}2 \text{ kNm}, \qquad M_{pl} = W_{pl} f_{yd} = 88{,}8 \text{ kNm}

Relativ normalkraft.

n=NEdNR=9603 550=0,270n = \frac{N_{Ed}}{N_R} = \frac{960}{3\,550} = 0{,}270

Elastisk interaktion. ekv. (4.12) löst för momentet:

Mmax,el=MR,el (1−n)=59,2⋅(1−0,270)=43,2 kNmM_{max,el} = M_{R,el} \, (1 - n) = 59{,}2 \cdot (1 - 0{,}270) = 43{,}2 \text{ kNm}

Plastisk interaktion. ekv. (4.13) löst för momentet:

Mmax,pl=Mpl (1−n2)=88,8⋅(1−0,2702)=82,3 kNmM_{max,pl} = M_{pl} \, (1 - n^2) = 88{,}8 \cdot (1 - 0{,}270^2) = 82{,}3 \text{ kNm}

Det centrala bandet som bär normalkraften är hN=NEd/(bfyd)=960⋅103/(100⋅355)=27,0h_N = N_{Ed}/(b f_{yd}) = 960 \cdot 10^3/(100 \cdot 355) = 27{,}0 mm, så tryckzonen är (100+27,0)/2=63,5(100 + 27{,}0)/2 = 63{,}5 mm hög, se figur 4.14b.

Kontroll av antagandet. Plastisk interaktion kräver tvärsnittsklass 1 eller 2. Ett massivt tvärsnitt har inga tunna delar som kan buckla lokalt och kan räknas som klass 1, så båda villkoren får användas.

Kontroll. Utnyttjandegraden är

MEdMmax,el=19,243,2=0,44,MEdMmax,pl=19,282,3=0,23\frac{M_{Ed}}{M_{max,el}} = \frac{19{,}2}{43{,}2} = 0{,}44, \qquad \frac{M_{Ed}}{M_{max,pl}} = \frac{19{,}2}{82{,}3} = 0{,}23

och tvärsnittet klarar kombinationen med god marginal.

Vid denna normalkraft är den plastiska momentkapaciteten 1,9 gånger den elastiska; skillnaden består av formfaktorn Wpl/Wel=1,5W_{pl}/W_{el} = 1{,}5 och av att normalkraften reducerar den plastiska kapaciteten mindre (1−n21 - n^2 mot 1−n1 - n). Hela pelarens bärförmåga avgörs ändå av stabiliteten, och vilken imperfektion som ska användas tillsammans med elastisk respektive plastisk kontroll anges i avsnitt 4.7.