Kapitel 4 · KnäckningUtkast
4.3 Interaktion mellan normalkraft och moment
Pelarens kritiska snitt bär alltid normalkraft och moment samtidigt, och andra ordningens moment växer med normalkraften (avsnitt 4.2). Hur mycket moment tvärsnittet klarar beror därför på hur stor normalkraft som verkar samtidigt. Det här avsnittet beskriver sambandet med interaktionsdiagram och visar hur de skiljer sig för linjärt elastiskt material, elastiskt–idealplastiskt material och armerad betong. Skillnaderna förklarar varför materialavsnitten kontrollerar pelare på olika sätt.
4.3.1 Dimensioneringsvillkor
En pelare ska klara den dimensionerande normalkraften tillsammans med det totala momentet i det kritiska snittet, första plus andra ordningens:
Ett tvärsnitts förmåga att bära olika kombinationer av och beskrivs av ett interaktionsdiagram (interaction diagram): kurvan av alla kombinationer som precis ger brott. Kurvans ändpunkter är bärförmågan vid centriskt tryck, , och vid ren böjning, . Kombinationer innanför kurvan kan bäras; kombinationer utanför kan det inte. Momentkapaciteten är alltså ingen fast egenskap hos tvärsnittet, utan beror på den normalkraft som verkar samtidigt.
För en pelare med en given första ordningens excentricitet växer momentet med normalkraften. Utan andra ordningens effekter är lastvägen en rät linje, . Med andra ordningens effekter växer momentet snabbare, enligt ekv. (4.11), och lastvägen böjer av mot momentaxeln. Den når därför interaktionskurvan vid en lägre normalkraft. Hur mycket lägre beror både på pelarens slankhet och på kurvans form, och formen beror på materialet.
4.3.2 Linjärt elastiskt material
Om materialet är linjärt elastiskt och brott definieras som att den mest tryckta fibern når hållfastheten , är spänningsfördelningen vid brott linjär, se figur 4.11a. Naviers formel ger kantspänningen, och villkoret blir
med som tryckkraftens storlek. Division med och , ger
Interaktionskurvan är en rät linje mellan och . Villkoret används till exempel för stål i tvärsnittsklass 3, där spänningen inte får överstiga i någon fiber (EC3 8.2.9.2, ekv. (8.57)), och det är utgångspunkten för träets interaktionsvillkor (avsnitt 4.5).
4.3.3 Elastiskt–idealplastiskt material
Ett segt material som stål kan plasticeras helt innan det går till brott. Vid brott flyter då hela tvärsnittet, i tryck på ena sidan och i drag på den andra, se figur 4.11b. För ett rektangulärt tvärsnitt med bredden och höjden kan fördelningen delas upp i två delar:
Normalkraft. Ett tryckt band med höjden kring tyngdpunkten bär normalkraften:
Moment. De två yttre banden har vardera höjden , det övre tryckt och det undre draget. Deras krafter är lika stora och bildar ett kraftpar med hävarmen :
Interaktion. Med (se ekv. (1.9)) och blir villkoret
Det är samma uttryck som EC3 ger för ett massivt rektangulärt tvärsnitt i klass 1 och 2 (EC3 8.2.9.1, ekv. (8.44)). Kurvan är en parabel som ligger utanför den räta linjen: ett litet tryck minskar momentkapaciteten mycket lite, eftersom det tas av ett tunt band nära tyngdpunkten, där materialet bidrar lite till momentet.
För en I-profil böjd kring den styva axeln är effekten ännu tydligare, eftersom livet kan ta en stor del av normalkraften medan flänsarna bär momentet. EC3 ger en approximation för dubbelsymmetriska I- och H-profiler (EC3 8.2.9.1, ekv. (8.48)):
där är livets andel av arean. För små normalkrafter är momentkapaciteten oreducerad. Plastiska villkor förutsätter att tvärsnittet kan plasticeras utan att buckla lokalt, alltså tvärsnittsklass 1 eller 2 (avsnitt 1.4).
4.3.4 Armerad betong
Ett armerat betongtvärsnitt har en icke-linjär interaktionskurva, eftersom betongen inte tål drag och armeringen bara verkar effektivt i drag när den flyter. Kurvan beräknas med samma tvärsnittsmodell som för böjning, men med normalkraften i jämviktsvillkoret (avsnitt 1.7.7): för en vald höjd på tryckzonen ger jämvikten ett par , och genom att variera tryckzonens höjd fås hela kurvan. Kurvan har tre delar:
- Tryckbrott (stora normalkrafter): betongen krossas på den tryckta sidan innan armeringen på den andra sidan flyter. Normalkraften är här ogynnsam; mer tryck ger lägre momentkapacitet.
- Balanserat brott: betongen krossas samtidigt som den dragna armeringen börjar flyta. Här är momentkapaciteten störst.
- Dragbrott (små normalkrafter): armeringen flyter innan betongen krossas. Tryckkraften är här gynnsam: den minskar den dragkraft som armeringen behöver ta, så tvärsnittet klarar ett större moment än vid ren böjning.
Att en tryckkraft kan öka momentkapaciteten innebär att en för stor antagen normalkraft kan ligga på osäker sida i dragbrottsområdet. Där bör den minsta normalkraft som samtidigt kan verka användas.
4.3.5 Jämförelse mellan materialen
Figur 4.12 visar de tre typerna av interaktionskurvor i normerad form, var och en med sitt eget tvärsnitts och . Den linjärt elastiska kurvan ligger innerst. Den plastiska ligger utanför och är nästan horisontell vid små normalkrafter för en I-profil. Betongens kurva buktar ut långt förbi kring det balanserade brottet.
Formen påverkar hur andra ordningens moment slår igenom. I den interaktiva figur 4.13 kan lastvägen för en pelare med excentriciteten följas. I normerad form, med och (ekv. (4.7)), är förstoringsfaktorn . Med och når lastvägen det plastiska rektangulära tvärsnittets kurva vid , mot om andra ordningens moment försummas.
Interaktionsdiagram och lastväg för en pelare med första ordningens excentricitet . Välj material, excentricitet, relativ slankhet och normalkraft. Den streckade lastvägen saknar andra ordningens moment; den heldragna har förstoringen . Ringen och den fyllda röda punkten markerar största normalkraft utan respektive med andra ordningens moment.
Exempel 4.3 Elastisk och plastisk interaktion för ett rektangulärt stålsnitt
Pelaren i exempel 4.2 har tvärsnittet mm av stål S355 och belastas av kN. Andra ordningens analys gav momentet kNm i mittsnittet. Partialkoefficienten är (tabell 1.1), så MPa. Bestäm det största moment som tvärsnittet kan bära tillsammans med , dels med elastisk (ekv. (4.12)), dels med plastisk (ekv. (4.13)) interaktion, och kontrollera tvärsnittet.
Bärförmåga vid rent tryck och ren böjning. Med mm², mm³ och mm³ (ekv. (1.9)):
Relativ normalkraft.
Elastisk interaktion. ekv. (4.12) löst för momentet:
Plastisk interaktion. ekv. (4.13) löst för momentet:
Det centrala bandet som bär normalkraften är mm, så tryckzonen är mm hög, se figur 4.14b.
Kontroll av antagandet. Plastisk interaktion kräver tvärsnittsklass 1 eller 2. Ett massivt tvärsnitt har inga tunna delar som kan buckla lokalt och kan räknas som klass 1, så båda villkoren får användas.
Kontroll. Utnyttjandegraden är
och tvärsnittet klarar kombinationen med god marginal.
Vid denna normalkraft är den plastiska momentkapaciteten 1,9 gånger den elastiska; skillnaden består av formfaktorn och av att normalkraften reducerar den plastiska kapaciteten mindre ( mot ). Hela pelarens bärförmåga avgörs ändå av stabiliteten, och vilken imperfektion som ska användas tillsammans med elastisk respektive plastisk kontroll anges i avsnitt 4.7.