Kapitel 1 · FörkunskaperUtkast

1.3 Trä: krypning och deformationsfaktorn kdef

Trä kryper: under en konstant last fortsätter deformationen att öka med tiden, och ökningen är större ju fuktigare klimatet är och ju mer fuktkvoten varierar. Krypningen påverkar inte hållfastheten (den hanteras med kmodk_{mod}, se avsnitt 1.2), men den kan dubbla eller tredubbla en balks nedböjning.

1.3.1 Deformationsfaktorn kdef

Krypningen beskrivs med deformationsfaktorn kdefk_{def}, som anger hur stor kryptillskottet blir i förhållande till den momentana deformationen. Värden enligt EC5 5.2.2, tabell 5.5, finns i tabell 1.7.

Tabell 1.7 Deformationsfaktorn kdef enligt EC5 tabell 5.5
MaterialKlimatklass 1Klimatklass 2Klimatklass 3
Konstruktionsvirke, limträ, LVL0,600,802,00
KL-trä0,801,00–

För konstruktionsvirke i klimatklass 4 används samma värde som i klimatklass 3. Om virket monteras nära fibermättnad och torkar under last ökas kdefk_{def} med 1,0.

1.3.2 Slutlig deformation

För en last som verkar under hela konstruktionens livslängd blir den slutliga deformationen

wfin=winst⋅(1+kdef)(1.6)w_{fin} = w_{inst} \cdot (1 + k_{def}) \tag{1.6}

där winstw_{inst} är den momentana (elastiska) deformationen beräknad med E0,meanE_{0,mean}. Bara den del av en variabel last som verkar länge ger krypning, så för variabla laster multipliceras kdefk_{def} med den kvasipermanenta faktorn ψ2\psi_2.

Krypningen kan också uttryckas som en reducerad, “slutlig” elasticitetsmodul, Emean,fin=Emean/(1+kdef)E_{mean,fin} = E_{mean}/(1 + k_{def}) (EC5 4.4.1, formel (4.1)). Den används främst när material med olika krypegenskaper samverkar, till exempel trä och betong i ett samverkansbjälklag.

Hur nedböjningen av en träbalk delas upp i momentan del, kryptillskott och variabel del (w1w_1, w2w_2, w3w_3 enligt EC5 9.2), och hur den kontrolleras, behandlas i avsnitt 2.11.