Uppgifter · Kapitel 4 · KnäckningUtkast

Uppgift 4.2: Eulers knäcklast och dimensionering av träpelare

Knäcklasten för en centriskt belastad pelare som är ledad i båda ändarna ges enligt klassisk Eulerteori av

Ncr=π2EIL2N_{cr} = \frac{\pi^2 E I}{L^2}
  1. Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att formeln ska gälla?
  2. Dimensioneringen av träpelare utgår från denna formel. Förklara hur man har tagit hänsyn till att förutsättningarna inte är uppfyllda för en verklig träpelare.
Visa lösning

1. Förutsättningar. Formeln gäller för en idealisk pelare (figur 4.20a):

  • pelaren är helt rak;
  • lasten är centrisk, den verkar i tvärsnittets tyngdpunkt;
  • materialet är idealt linjärt elastiskt med en känd elasticitetsmodul, oavsett spänningens storlek;
  • pelaren är spänningsfri när den är obelastad;
  • ändarna är ideala leder, så att knäcklängden är LL.

En sådan pelare finns inte, men formeln beskriver knäckning teoretiskt och ger en övre gräns för bärförmågan hos en slank pelare.

2. Hur dimensioneringen tar hänsyn till verkligheten. Utgångspunkten är Eulerkurvan, men den kombineras med tryckhållfastheten och reduceras (avsnitt 4.5.2):

  • Normering. Spänningen delas med tryckhållfastheten och slankheten ersätts med den relativa slankheten λrel=(λ/π)fc,0,k/E0,k\lambda_{rel} = (\lambda/\pi)\sqrt{f_{c,0,k}/E_{0,k}}, ekv. (4.19). Då blir Eulerkurvan 1/λrel21/\lambda_{rel}^2 för alla hållfasthetsklasser, och en enda knäckkurva kan användas (figur 4.21).
  • Reduktionsfaktorn kck_c. Bärförmågan sätts till kcfc,0,dAk_c f_{c,0,d} A, där kc≤1k_c \le 1 ligger under både tryckhållfastheten och Eulerkurvan, ekv. (4.21). Kurvan är anpassad till verkliga pelare och tar hänsyn till:
    • imperfektioner: initialkrokighet och oavsiktlig excentricitet, genom imperfektionsfaktorn βc\beta_c. Den motsvarar en pilhöjd på L/400L/400 för konstruktionsvirke och L/1000L/1000 för limträ, och limträ får därför en högre kurva;
    • materialegenskaper: inre spänningar från torkningen, ojämnheter som kvistar och fiberlutning, och den olinjära arbetskurvan i tryck, där fibrerna stukas plastiskt innan Eulerlasten nås.
  • Styvhet. Den karakteristiska elasticitetsmodulen E0,kE_{0,k} (5-procentsfraktilen) används i stället för medelvärdet, eftersom styvheten varierar mellan och inom virkesstycken.
  • Krypning. Långvarig last ökar utböjningen och därmed andra ordningens moment. Det beaktas genom att hållfastheten reduceras med kmodk_{mod} för lastens varaktighet.
  • Upplag. Inspänningar i träkonstruktioner är aldrig helt styva. Därför används praktiska knäcklängder, som är längre än de teoretiska (figur 4.23).

kc=1k_c = 1 motsvarar tryckbrott i en kort, icke slank pelare (λrel≤0,3\lambda_{rel} \le 0{,}3). kc<1k_c < 1 betyder att knäckning är dimensionerande, och för mycket slanka pelare närmar sig kck_c Eulerkurvan.