Uppgifter · Kapitel 4 · KnäckningUtkast

Uppgift 4.10: Största horisontallast på en slank betongpelare

Pelaren i figur U4.4 är avstyvad och ledad i båda ändar, med längden l=8,0l = 8{,}0 m. I brottgränstillståndet bär den en centrisk normalkraft NEd=580N_{Ed} = 580 kN och en horisontell last HH i mitten. Tvärsnittet är detsamma som i exempel 4.10: 300×400300 \times 400 mm i C25/30 med 2 ϕ\phi20 B500B vid var och en av de korta sidorna, d′=50d' = 50 mm, och pelaren böjs i den styva riktningen. Armeringen går oavkortad genom pelaren. Det effektiva kryptalet är φef=1,4\varphi_{ef} = 1{,}4. (Omarbetad efter Exempelsamlingen, BP1.)

Pelaren i uppgift 4.10 med horisontallasten HHH i mitten och stödreaktionerna H/2H/2H/2, samt tvärsnittet.
Figur U4.4 Pelaren i uppgift 4.10 med horisontallasten HH i mitten och stödreaktionerna H/2H/2, samt tvärsnittet.
  1. Visa att pelaren är slank.
  2. Beräkna andra ordningens moment med metoden med nominell krökning.
  3. Hur stor får HH vara utan att bärförmågan överskrids?
Visa lösning

1. Slankhet. l0=l=8,0l_0 = l = 8{,}0 m och i=400/12=115,5i = 400/\sqrt{12} = 115{,}5 mm ger λ=8 000/115,5=69,3\lambda = 8\,000/115{,}5 = 69{,}3. Med n=0,341n = 0{,}341 och ω=0,322\omega = 0{,}322 från exempel 4.11, och C=0,7C = 0{,}7 (momentet kommer från transversell last och formfel), är λlim=24,0\lambda_{lim} = 24{,}0 enligt ekv. (4.50). Eftersom λ=69,3>24,0\lambda = 69{,}3 > 24{,}0 är pelaren slank.

2. Andra ordningens moment. kr=(1,322−0,341)/(1,322−0,4)=1,06k_r = (1{,}322 - 0{,}341)/(1{,}322 - 0{,}4) = 1{,}06 begränsas till 1,0. Krypningen:

βfck=0,35+25200−69,3150=0,013,kφ=1+0,013⋅1,4=1,018\beta_{fck} = 0{,}35 + \frac{25}{200} - \frac{69{,}3}{150} = 0{,}013, \qquad k_\varphi = 1 + 0{,}013 \cdot 1{,}4 = 1{,}018

Ekv. (4.54) och ekv. (4.56) med c=8c = 8 (avstyvad pelare):

1r=1,018⋅2⋅2,175⋅10−3300=1,477⋅10−5 mm−1\frac{1}{r} = 1{,}018 \cdot \frac{2 \cdot 2{,}175 \cdot 10^{-3}}{300} = 1{,}477 \cdot 10^{-5} \text{ mm}^{-1}e2=8 00028⋅1,477⋅10−5=118,1 mme_2 = \frac{8\,000^2}{8} \cdot 1{,}477 \cdot 10^{-5} = 118{,}1 \text{ mm}M2=580⋅0,1181=68,5 kNmM_2 = 580 \cdot 0{,}1181 = 68{,}5 \text{ kNm}

3. Största horisontallast. Momentkapaciteten vid NEd=580N_{Ed} = 580 kN är MRd=158,4M_{Rd} = 158{,}4 kNm (punkt E i exempel 4.10). Villkoret M0Ed+M2≤MRdM_{0Ed} + M_2 \le M_{Rd} ger det största tillåtna första ordningens momentet:

M0Ed≤158,4−68,5=89,9 kNmM_{0Ed} \le 158{,}4 - 68{,}5 = 89{,}9 \text{ kNm}

Formfelet: αh=2/8,0=0,707\alpha_h = 2/\sqrt{8{,}0} = 0{,}707, θi=3,54⋅10−3\theta_i = 3{,}54 \cdot 10^{-3} och ei=θi l0/2=14,1e_i = \theta_i \, l_0/2 = 14{,}1 mm, så NEd ei=580⋅0,0141=8,2N_{Ed} \, e_i = 580 \cdot 0{,}0141 = 8{,}2 kNm. Med M0Ed=Hl/4+NEd eiM_{0Ed} = H l/4 + N_{Ed} \, e_i:

H≤4⋅(89,9−8,2)8,0=40,8 kNH \le \frac{4 \cdot (89{,}9 - 8{,}2)}{8{,}0} = 40{,}8 \text{ kN}

Svar: H≤40,8H \le 40{,}8 kN. Andra ordningens moment, 68,5 kNm, tar mer än 40 % av bärförmågan; utan det skulle HH kunna vara 75 kN.