Kapitel 1 · FörkunskaperUtkast
1.2 Trä: hållfasthet och styvhet
Trä är ett naturmaterial med fibrer som löper i stammens längdriktning. Hållfasthet och styvhet är därför helt olika parallellt med och vinkelrätt mot fibrerna, och de påverkas av fuktkvot och av hur länge lasten verkar. Dessa effekter beskrivs med klimatklasser, lastvaraktighetsklasser och faktorn .
1.2.1 Hållfasthetsklasser
Konstruktionsvirke sorteras i hållfasthetsklasser C14–C40 enligt EN 338, och limträ i klasser enligt EN 14080: GL..c (kombinerat, med starkare lameller i ytterzonerna) och GL..h (homogent). Siffran anger den karakteristiska böjhållfastheten i MPa. Den nya EC5 (EN 1995-1-1:2025) innehåller inga egna klasstabeller. Bilaga M anger i stället vilka egenskaper produktstandarden ska ge (tabell M.1 för konstruktionsvirke, tabell M.2 för limträ), bland annat elasticitetsmodulen vinkelrätt fibrerna , och hänvisar till EN 338 och EN 14080 för värdena. Tabell 1.2 och tabell 1.3 återger dessa värden för några vanliga klasser.
| Egenskap | C14 | C18 | C24 | C30 | C35 | C40 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Böjning | 14 | 18 | 24 | 30 | 35 | 40 |
| Drag parallellt | 7,2 | 10 | 14,5 | 19 | 22,5 | 26 |
| Drag vinkelrätt | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
| Tryck parallellt | 16 | 18 | 21 | 24 | 25 | 27 |
| Tryck vinkelrätt | 2,0 | 2,2 | 2,5 | 2,7 | 2,7 | 2,8 |
| Skjuvning | 3,0 | 3,4 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
| 7 000 | 9 000 | 11 000 | 12 000 | 13 000 | 14 000 | |
| 4 700 | 6 000 | 7 400 | 8 000 | 8 700 | 9 400 | |
| 230 | 300 | 370 | 400 | 430 | 470 | |
| 440 | 560 | 690 | 750 | 810 | 880 | |
| 290 | 320 | 350 | 380 | 390 | 400 | |
| 350 | 380 | 420 | 460 | 470 | 480 |
| Egenskap | GL24c | GL28c | GL30c | GL24h | GL28h | GL30h |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 24 | 28 | 30 | 24 | 28 | 30 | |
| 17 | 19,5 | 19,5 | 19,2 | 22,3 | 24 | |
| 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | |
| 21,5 | 24 | 24,5 | 24 | 28 | 30 | |
| 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | |
| 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 | |
| 11 000 | 12 500 | 13 000 | 11 500 | 12 600 | 13 600 | |
| 9 100 | 10 400 | 10 800 | 9 600 | 10 500 | 11 300 | |
| 300 | 300 | 300 | 300 | 300 | 300 | |
| 650 | 650 | 650 | 650 | 650 | 650 | |
| 365 | 390 | 390 | 385 | 425 | 430 |
Den nya EC5 kallar 5-procentsfraktilen av elasticitetsmodulen (tidigare ). Motsvarande värde för skjuvmodulen tabelleras inte utan beräknas som
enligt EC5 5.4.1, formel (5.4).
1.2.2 Dimensionerande hållfasthet
Den dimensionerande hållfastheten fås ur det karakteristiska värdet enligt EC5 4.5.1, formel (4.6):
där beror på klimatklass och lastvaraktighet, samlar eventuella övriga faktorer (till exempel storleksfaktorn ) och för konstruktionsvirke och för limträ och KL-trä (EC5 tabell 4.3).
Klimatklasser
Klimatklassen (på engelska service class) beskriver det fuktklimat som konstruktionen befinner sig i. EC5 4.3.1.4 och tabell 4.2 definierar fyra klasser:
| Klimatklass | Omgivande klimat | Fuktkvot i virket, ungefär |
|---|---|---|
| 1 | relativ fuktighet över 65 % bara några veckor per år; uppvärmda, isolerade utrymmen | ≤ 12 % |
| 2 | relativ fuktighet över 85 % bara några veckor per år; skyddat men ouppvärmt | ≤ 20 % |
| 3 | relativ fuktighet över 95 % bara några veckor per år; utomhus, med möjlighet till uttorkning | ≤ 24 % |
| 4 | vattenmättat, till exempel i mark eller vatten | mättat |
Klimatklass 4 är ny i EC5:2025.
Lastvaraktighetsklasser
Hur länge en last verkar påverkar träets hållfasthet: en last som verkar i många år ger lägre hållfasthet än en kortvarig. EC5 4.3.1.3, tabell 4.1, definierar fem klasser:
| Klass | Ackumulerad varaktighet | Exempel enligt svensk praxis |
|---|---|---|
| Permanent | mer än 10 år | egentyngd |
| Långtidslast | 6 månader – 10 år | nyttig last i lagerlokaler |
| Medellång | 1 vecka – 6 månader | nyttig last i övrigt, snölast |
| Korttidslast | mindre än 1 vecka | vindlast som samverkande last |
| Momentan | i regel mindre än en minut | vind som huvudlast, olyckslast |
Notera: Exemplen följer den indelning som hittills använts i Sverige. EC5:2025 tillåter att snö och vind räknas som korttidslast; tills ett nytt nationellt val finns behåller boken den svenska indelningen ovan.
Faktorn kmod
hämtas ur EC5 5.2.1, tabell 5.4; värdena för konstruktionsvirke och limträ finns i tabell 1.6.
| Klimatklass | Permanent | Lång | Medellång | Kort | Momentan |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 och 2 | 0,60 | 0,70 | 0,80 | 0,90 | 1,10 |
| 3 | 0,55 | 0,60 | 0,70 | 0,80 | 1,00 |
| 4 (endast konstruktionsvirke) | 0,50 | 0,55 | 0,65 | 0,70 | 0,90 |
När en lastkombination innehåller laster med olika varaktighet används det som hör till den kortvarigaste lasten i kombinationen (EC5 5.2.1(2)).
Notera: I klimatklass 1 får tryckhållfastheten parallellt med fibrerna, , multipliceras med 1,2 för konstruktionsvirke och limträ (EC5 5.2.1(3)). Detta är nytt jämfört med den tidigare utgåvan.
Storleksfaktorn kh
Små tvärsnitt har statistiskt färre svaga partier och får därför räkna med något högre hållfasthet. Storleksfaktorn ges av EC5 5.3, formel (5.3) och tabell 5.6:
där är tvärsnittets höjd vid böjning kring styva axeln (bredden kring veka axeln). För konstruktionsvirke gäller mm, , och , både för böjning och drag. För limträ i böjning gäller mm och utan gränser, vilket betyder att balkar högre än 600 mm nu får en något lägre böjhållfasthet; limträ i drag parallellt med fibrerna har ingen storleksfaktor.
Exempel 1.1 Dimensionerande böjhållfasthet
En regel av konstruktionsvirke C24 med tvärsnittet mm böjs kring sin styva axel. Lasten är av medellång varaktighet och regeln sitter i klimatklass 2. Bestäm den dimensionerande böjhållfastheten.
Storleksfaktor. Höjden mm är mindre än referenshöjden 150 mm, så hållfastheten får ökas något enligt ekv. (1.5):
Värdet ligger mellan gränserna 1,0 och 1,3.
Modifikationsfaktor. Klimatklass 2 och medellång last ger (tabell 1.6).
Dimensionerande hållfasthet. Med MPa (tabell 1.2) och ger ekv. (1.4)
1.2.3 Styvhet i beräkningar
Vilket elasticitetsmodulvärde som används beror på vad som beräknas (EC5 4.4):
- Deformationer i bruksgränstillståndet: medelvärdena och . Hur krypning påverkar deformationerna behandlas i avsnitt 1.3.
- Snittkrafter i brottgränstillståndet i statiskt obestämda system: också medelvärdena och . Förbandens förskjutningsmodul ska däremot reduceras, (EC5 4.4.2).
- Stabilitet (knäckning, vippning) för konstruktioner med få samverkande delar: de karakteristiska värdena och .