Kapitel 1 · FörkunskaperUtkast

1.1 Dimensioneringsprinciper och beteckningar

Det här kapitlet samlar det som behövs från tidigare kurser i bärande konstruktioner för att kunna följa resten av boken: materialens hållfasthets- och styvhetsvärden, hur dimensionerande värden tas fram, långtidseffekter och tvärsnittsmodellen för armerad betong i brottgränstillstånd. Härledningarna hålls korta; tyngdpunkten ligger på vilka värden och samband som används och varför.

Boken följer den nya generationen eurokoder: SS-EN 1992-1-1:2023 (betong, här kallad EC2), SS-EN 1993-1-1:2022 (stål, EC3) och SS-EN 1995-1-1:2025 (trä, EC5). Tabellvärden återges med hänvisning till respektive standard, avsnitt och tabell.

1.1.1 Gränstillstånd

En bärande konstruktion ska klara två typer av krav:

Kapitel 2 i boken behandlar bruksgränstillståndet. I det här kapitlet används brottgränstillståndet främst för det armerade betongtvärsnittet (avsnitt 1.7) och för tvärkraft (avsnitt 1.8).

1.1.2 Karakteristiska och dimensionerande värden

En materialegenskap har ett karakteristiskt värde XkX_k, i regel den 5-procentsfraktil som bara var tjugonde provkropp underskrider. Det dimensionerande värdet fås genom att dela med en partialkoefficient γM\gamma_M och, för vissa material, multiplicera med en omräkningsfaktor η\eta som beskriver exempelvis lastvaraktighet, fuktförhållanden eller storlekseffekter:

Xd=η⋅XkγM(1.1)X_d = \eta \cdot \frac{X_k}{\gamma_M} \tag{1.1}

Omräkningsfaktorn heter olika saker i de olika materialen: kmodk_{mod} och khk_h för trä (avsnitt 1.2), ηcc\eta_{cc} och ktck_{tc} för betong (avsnitt 1.5). För stål är η=1\eta = 1.

Styvhetsvärden (elasticitetsmoduler) används i regel som medelvärden, eftersom en konstruktions deformation beror på materialets genomsnittliga egenskaper och inte på det svagaste stället.

1.1.3 Partialkoefficienter

Tabell 1.1 sammanfattar de partialkoefficienter för material som används i boken, för varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer i brottgränstillstånd.

Tabell 1.1 Partialkoefficienter för material i brottgränstillstånd (varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer)
MaterialEgenskapγM\gamma_MReferens
Betongtryck- och draghållfasthet1,50EC2 tabell 4.3
Betongtvärkraft utan tvärkraftsarmering1,40 (γV\gamma_V)EC2 tabell 4.3
Armeringsträckgräns1,15EC2 tabell 4.3
Ståltvärsnitt1,00 (γM0\gamma_{M0})EC3 8.1
Stålinstabilitet1,00 (γM1\gamma_{M1})EC3 8.1
Ståldragbrott i nettotvärsnitt1,25 (γM2\gamma_{M2})EC3 8.1
Konstruktionsvirkehållfasthet1,30EC5 tabell 4.3
Limträ, KL-trähållfasthet1,25EC5 tabell 4.3

I bruksgränstillståndet är γM=1,0\gamma_M = 1{,}0 för alla material.

Notera: Boverkets konstruktionsregler (EKS, BFS 2024:6) hänvisar ännu till den äldre generationen eurokoder och anger några svenska värden som skiljer sig från tabellen ovan. För stål gäller dragbrott γM2=0,9fu/fy\gamma_{M2} = 0{,}9 f_u/f_y, dock högst 1,1, och för betongens elasticitetsmodul i brottgränstillstånd γCE=1,2\gamma_{CE} = 1{,}2. EKS saknar ett eget γV\gamma_V. Boken använder de värden som eurokoderna rekommenderar och påpekar skillnaden där den har betydelse.

På lastsidan multipliceras lasteffekten dessutom med en faktor γd\gamma_d som beror på säkerhetsklassen: 0,83, 0,91 och 1,00 för säkerhetsklass 1, 2 och 3 (EKS 3 kap. 2 §).

1.1.4 Teckenkonvention

Samma teckenkonvention används i hela boken, se figur 1.1:

Teckenkonventionen. a) Normalkraften NNN är positiv vid drag och angriper på excentriciteten eee, positiv under tyngdpunkten TP; zzz mäts nedåt från TP. b) Momentet MMM är positivt när det ger drag i underkant: medsols (i klockans visares riktning) på vänster snitt, motsols på höger. c) Normalspänningen vid M>0M > 0M>0: drag (positiv) ritas åt vänster, tryck (negativ) åt höger.
Figur 1.1 Teckenkonventionen. a) Normalkraften NN är positiv vid drag och angriper på excentriciteten ee, positiv under tyngdpunkten TP; zz mäts nedåt från TP. b) Momentet MM är positivt när det ger drag i underkant: medsols (i klockans visares riktning) på vänster snitt, motsols på höger. c) Normalspänningen vid M>0M > 0: drag (positiv) ritas åt vänster, tryck (negativ) åt höger.

Undantag: i kapitlet om knäckning betecknar NN (och NEdN_{Ed}) tryckkraftens storlek, alltså positiv vid tryck, eftersom alla formler där gäller tryckta pelare (se avsnitt 4.1).

Med dessa konventioner blir normalspänningen i ett homogent tvärsnitt

σ(z)=NA+M+N⋅eI⋅z(1.2)\sigma(z) = \frac{N}{A} + \frac{M + N \cdot e}{I} \cdot z \tag{1.2}

Det är Naviers formel. För armerade betongtvärsnitt används den med det ekvivalenta tvärsnittets area och tröghetsmoment, ekv. (2.16); härledningen finns i avsnitt 2.1.4.

Obs: Äldre kurslitteratur räknar ofta tryckkraft som positiv, särskilt för pelare. Byt tecken på NN när formler hämtas därifrån.