Kapitel 1 · FörkunskaperUtkast
1.1 Dimensioneringsprinciper och beteckningar
Det här kapitlet samlar det som behövs från tidigare kurser i bärande konstruktioner för att kunna följa resten av boken: materialens hållfasthets- och styvhetsvärden, hur dimensionerande värden tas fram, långtidseffekter och tvärsnittsmodellen för armerad betong i brottgränstillstånd. Härledningarna hålls korta; tyngdpunkten ligger på vilka värden och samband som används och varför.
Boken följer den nya generationen eurokoder: SS-EN 1992-1-1:2023 (betong, här kallad EC2), SS-EN 1993-1-1:2022 (stål, EC3) och SS-EN 1995-1-1:2025 (trä, EC5). Tabellvärden återges med hänvisning till respektive standard, avsnitt och tabell.
1.1.1 Gränstillstånd
En bärande konstruktion ska klara två typer av krav:
- Brottgränstillstånd (ULS, ultimate limit state): konstruktionen får inte gå till brott, förlora stabiliteten eller deformeras så att bärförmågan går förlorad. Kontrollen görs med dimensionerande laster och dimensionerande hållfastheter.
- Bruksgränstillstånd (SLS, serviceability limit state): konstruktionen ska fungera under normal användning, till exempel utan för stora nedböjningar, sprickor eller svängningar. Kontrollen görs med lägre laster (bruksgränslastkombinationer) och normalt med partialkoefficienten 1,0 på materialet.
Kapitel 2 i boken behandlar bruksgränstillståndet. I det här kapitlet används brottgränstillståndet främst för det armerade betongtvärsnittet (avsnitt 1.7) och för tvärkraft (avsnitt 1.8).
1.1.2 Karakteristiska och dimensionerande värden
En materialegenskap har ett karakteristiskt värde , i regel den 5-procentsfraktil som bara var tjugonde provkropp underskrider. Det dimensionerande värdet fås genom att dela med en partialkoefficient och, för vissa material, multiplicera med en omräkningsfaktor som beskriver exempelvis lastvaraktighet, fuktförhållanden eller storlekseffekter:
Omräkningsfaktorn heter olika saker i de olika materialen: och för trä (avsnitt 1.2), och för betong (avsnitt 1.5). För stål är .
Styvhetsvärden (elasticitetsmoduler) används i regel som medelvärden, eftersom en konstruktions deformation beror på materialets genomsnittliga egenskaper och inte på det svagaste stället.
1.1.3 Partialkoefficienter
Tabell 1.1 sammanfattar de partialkoefficienter för material som används i boken, för varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer i brottgränstillstånd.
| Material | Egenskap | Referens | |
|---|---|---|---|
| Betong | tryck- och draghållfasthet | 1,50 | EC2 tabell 4.3 |
| Betong | tvärkraft utan tvärkraftsarmering | 1,40 () | EC2 tabell 4.3 |
| Armering | sträckgräns | 1,15 | EC2 tabell 4.3 |
| Stål | tvärsnitt | 1,00 () | EC3 8.1 |
| Stål | instabilitet | 1,00 () | EC3 8.1 |
| Stål | dragbrott i nettotvärsnitt | 1,25 () | EC3 8.1 |
| Konstruktionsvirke | hållfasthet | 1,30 | EC5 tabell 4.3 |
| Limträ, KL-trä | hållfasthet | 1,25 | EC5 tabell 4.3 |
I bruksgränstillståndet är för alla material.
Notera: Boverkets konstruktionsregler (EKS, BFS 2024:6) hänvisar ännu till den äldre generationen eurokoder och anger några svenska värden som skiljer sig från tabellen ovan. För stål gäller dragbrott , dock högst 1,1, och för betongens elasticitetsmodul i brottgränstillstånd . EKS saknar ett eget . Boken använder de värden som eurokoderna rekommenderar och påpekar skillnaden där den har betydelse.
På lastsidan multipliceras lasteffekten dessutom med en faktor som beror på säkerhetsklassen: 0,83, 0,91 och 1,00 för säkerhetsklass 1, 2 och 3 (EKS 3 kap. 2 §).
1.1.4 Teckenkonvention
Samma teckenkonvention används i hela boken, se figur 1.1:
- Normalkraft : positiv vid drag. I spänningsdiagram ritas drag till vänster.
- Moment : positivt när det ger drag i underkant.
- Koordinaten : mäts från tvärsnittets tyngdpunkt (för armerad betong det ekvivalenta tvärsnittets tyngdpunkt), positiv nedåt.
- Excentriciteten : normalkraftens avstånd från samma tyngdpunkt, positiv nedåt.
- Spänningar och töjningar: positiva vid drag.
Undantag: i kapitlet om knäckning betecknar (och ) tryckkraftens storlek, alltså positiv vid tryck, eftersom alla formler där gäller tryckta pelare (se avsnitt 4.1).
Med dessa konventioner blir normalspänningen i ett homogent tvärsnitt
Det är Naviers formel. För armerade betongtvärsnitt används den med det ekvivalenta tvärsnittets area och tröghetsmoment, ekv. (2.16); härledningen finns i avsnitt 2.1.4.
Obs: Äldre kurslitteratur räknar ofta tryckkraft som positiv, särskilt för pelare. Byt tecken på när formler hämtas därifrån.