Tabellerna i detta avsnitt ger stödreaktioner, inspänningsmoment, vinkeländringar och nedböjningar för raka balkar med konstant böjstyvhet EI och fyra olika upplagsförhållanden. Varje tabell har en kolumn per lastfall; ett värde i tabellen multipliceras med lastens storlek. Eftersom balken är linjärt elastisk kan flera laster kombineras genom att resultaten adderas (superposition).
Tabellerna bygger på tabellerna B.1–B.4 i appendix B i Bärande konstruktioner, del 1 (Chalmers), med nyritade figurer. Alla värden har kontrollerats genom numerisk integration av krökningen (se avsnitt 2.8.2), och två tryckfel i originalet är rättade.
5.3.1 Beteckningar och tecken
Lasterna betecknas:
M1, M2: moment som angriper i vänster respektive höger balkände;
P1: punktlast i balkens mitt (för konsolen: i den fria änden);
P2: punktlast på avståndet a från vänster ände, med b=L−a;
W1: jämnt utbredd last (kN/m) över hela balken;
W2: triangelformad last med största intensiteten W2 i den ände som figuren visar;
W3: jämnt utbredd last (kN/m) över längden a från vänster ände.
Resultaten är:
R1, R2: stödreaktioner, positiva uppåt;
M1, M2 (som resultat): inspänningsmoment i en fast inspänd ände. De är stödmoment, alltså moment som ger drag i överkant;
m1, m2: vinkeländringar (rad) vid vänster respektive höger ände;
p1: nedböjning i balkens mitt (för konsolen: i den fria änden);
p2: nedböjning under lasten P2, det vill säga i x=a.
Nedböjningar är positiva nedåt och vinkeländringar är positiva i den riktning som figuren visar, vilket följer bokens teckenkonvention. Ett pålagt ändmoment M1 eller M2 vid en fritt upplagd ände ger drag i underkant.
Vinkeländringarna och nedböjningarna i tabellerna är multiplicerade med EI. Till exempel betyder värdet L3/48 i kolumnen EI⋅p1 för lasten P1 att nedböjningen i mitten blir
p1=48EIP1L3.
Ett streck (–) betyder att värdet inte är tabellerat.
5.3.2 Fritt upplagd balk
Laster, stödreaktioner och deformationer för fritt upplagda balken visas i figur 5.8.
Figur 5.8 Fritt upplagd balk: laster, stödreaktioner, vinkeländringar och nedböjningar.
Tabell 5.2 Fritt upplagd balk: stödreaktioner per enhet last
Last
R1
R2
M1
−L1
L1
M2
L1
−L1
P1
21
21
P2
Lb
La
W1
2L
2L
W2
6L
3L
W3
a(1−2La)
2La2
Tabell 5.3 Fritt upplagd balk: vinkeländringar och nedböjningar multiplicerade med EI
Snittmomentet under P1 av P1 är 5P1L/32, och under P2 av P2 är det
MP2=2L2P2ab2(2+La).
5.3.5 Balk med två fast inspända ändar
Laster, stödreaktioner och deformationer för balken med två fast inspända ändar visas i figur 5.11.
Figur 5.11 Balk fast inspänd i båda ändarna.
Tabell 5.8 Balk fast inspänd i båda ändarna: stödreaktioner och inspänningsmoment per enhet last
Last
R1
R2
M1
M2
P1
21
21
8L
8L
P2
L2b2(1+L2a)
L2a2(1+L2b)
L2ab2
L2a2b
W1
2L
2L
12L2
12L2
W2
203L
207L
30L2
20L2
W3
a(1−L2a2+2L3a3)
a(L2a2−2L3a3)
12a2(6−L8a+L23a2)
12La3(4−L3a)
Tabell 5.9 Balk fast inspänd i båda ändarna: vinkeländringar och nedböjningar multiplicerade med EI
Last
EI⋅p1
EI⋅p2
P1
192L3
C
P2
C
3L3a3b3
W1
384L4
24a2L2(1−La)2
W2
768L4
120a2L2(2−L3a+L3a3)
där
EI⋅C=⎩⎨⎧48a2L(3−L4a)48b2L(3−L4b)a≤L/2a≥L/2
Inspänningsmomenten M1 och M2 kallas balkens fixmoment (för ramberäkning: F1=M1, F2=−M2).
Snittmomentet i mitten av P1 och W1 är P1L/8+W1L2/24, och under P2 av P2 är det 2P2a2b2/L3.
5.3.6 Exempel på superposition
En fritt upplagd balk (avsnitt 5.3.2) bär en jämnt utbredd last q och en punktlast F i mitten. Nedböjningen i mitten blir summan av bidragen från kolumnerna W1 och P1:
p1=384EI5qL4+48EIFL3.
Om balken i stället är kontinuerlig över ett mellanstöd, med två lika långa fält och samma last i båda, kan den ses som två balkar med en fast inspänd ände (avsnitt 5.3.4), eftersom vinkeländringen över mellanstödet är noll av symmetriskäl. Stödmomentet följer då av kolumnen M2, och fältets nedböjning av kolumnen p1.