Kapitel 2 · BruksgränstillståndUtkast

2.5 Beräkning av sprickbredd

Ta åter den dragna betongstaven från avsnitt 2.4, nu med sprickor på samma inbördes avstånd, medelsprickavståndet srms_{rm}. Dragkraften NN är större än spricklasten, så i varje spricka bär armeringen hela kraften och har töjningen

εs=NAs⋅Es(2.64)\varepsilon_s = \frac{N}{A_s \cdot E_s} \tag{2.64}

Mellan sprickorna tar betongen fortfarande en del av kraften via vidhäftningen, och där töjs stålet mindre. Bortser man från det, som om stången vore helt fri mellan sprickorna, blir sprickbredden stålets förlängning över ett sprickavstånd:

wm=εs⋅srm=σsEs⋅srm(2.65)w_m = \varepsilon_s \cdot s_{rm} = \frac{\sigma_s}{E_s} \cdot s_{rm} \tag{2.65}

Figur 2.33 illustrerar sambandet.

Figur 2.33

Sprickbredden som stålets förlängning mellan två sprickor.

NNwww0,5·srm0,5·srmsrm0,5·srm0,5·srmsrm
Sprickor på medelavståndet srm (sprickbredden w överdriven). Försummas betongens medverkan töjer sig stålet εs = N/(AsEs) längs hela srm, och förlängningen samlas i sprickan: wm = εs·srm — en övre gräns vid korttidslast.

Eftersom betongens medverkan har försummats är (2.65) en övre gräns för sprickbredden vid korttidslast.

Räknas betongens medverkan med blir sprickbredden i stället skillnaden mellan stålets och betongens förlängning. Den fås genom att integrera töjningsskillnaden längs överföringssträckorna på båda sidor om sprickan och lägga till stålets fria förlängning i de korta zonerna Δr\Delta r där vidhäftningen har släppt:

w=2∫0lt(εs(x)−εc(x))dx+2⋅εs⋅Δr(2.66)w = 2 \int_0^{l_t} \left(\varepsilon_s(x) - \varepsilon_c(x)\right) \mathrm{d}x + 2 \cdot \varepsilon_s \cdot \Delta r \tag{2.66}

Integralen är arean mellan stålets och betongens töjningskurvor i figur 2.34.

1) Fri armering (betongen försummas)NNεs = N/(Es·As)02) Med betongens medverkan mellan sprickornaNNεsεsm ≈ 0,76·εs0ΔrΔrsrm
ståltöjning εs(x)medeltöjning εsm
Överst: fri armering mellan två spricksnitt — töjningen εs = N/(EsAs) är konstant. Nederst: betongen tar dragkraft mellan sprickorna, så ståltöjningen är full endast i spricksnitten och i zonerna Δr, och minskar mot mittsnittet. Medeltöjningen blir εsm ≈ 0,76·εs i detta exempel (ytan under kurvan = ytan under streckad linje).
Figur 2.34

Stålets och betongens töjning mellan två sprickor, utan och med betongens medverkan.

2.5.1 Beräkning av sprickbredd enligt EC2:2023

EC2:2023 (avsnitt 9.2.3) bygger på samma tanke som ekv. (2.66): sprickbredden är sprickavståndet gånger skillnaden mellan stålets och betongens medeltöjning. Resultatet är ett beräknat värde vid elementets yta, avsett att jämföras med gränsvärdet wlim,calw_{lim,cal}. Det är inte en förutsägelse av vad som mäts upp på en verklig konstruktion.

Den beräknade sprickbredden är (EC2 (9.8))

wk,cal=kw⋅k1/r⋅sr,m,cal⋅(εsm−εcm)(2.67)w_{k,cal} = k_w \cdot k_{1/r} \cdot s_{r,m,cal} \cdot \left( \varepsilon_{sm} - \varepsilon_{cm} \right) \tag{2.67}

där

För den mest dragna ytan i ett böjt tvärsnitt är (EC2 (9.9))

k1/r=h−xh−ay−x(2.68)k_{1/r} = \frac{h - x}{h - a_y - x} \tag{2.68}

alltså förhållandet mellan avstånden från neutrallagret till ytan och till armeringen. Är båda sidor dragna, som i figur 2.35, ligger neutrallagret utanför tvärsnittet; för den minst dragna sidan är krökningen då gynnsam, och EC2 (9.10) ger ett k1/rk_{1/r} mindre än ett.

Figur 2.35

Beteckningar för k1/rk_{1/r} när båda sidor av tvärsnittet är dragna. Omritad efter EC2:2023 figur 9.1.

hdx < 0ay,say,ineutrallagerε1ε2töjning (drag åt vänster)
Beteckningar för k1/r i ett tvärsnitt med båda sidor dragna (neutrallagret utanför tvärsnittet, x < 0) och töjningsfördelningen. Omritad efter EC2:2023 figur 9.1.

Töjningsskillnaden beräknas med stålspänningen σs\sigma_s i ett sprucket tvärsnitt (stadium II), minskad med betongens medverkan mellan sprickorna (EC2 (9.11)):

εsm−εcm=σs−kt fct,effρp,eff(1+αe ρp,eff)Es  ≥  (1−kt) σsEs(2.69)\varepsilon_{sm} - \varepsilon_{cm} = \frac{\sigma_s - k_t \, \dfrac{f_{ct,eff}}{\rho_{p,eff}} \left( 1 + \alpha_e \, \rho_{p,eff} \right)}{E_s} \;\ge\; (1 - k_t) \, \frac{\sigma_s}{E_s} \tag{2.69}

där

Den nedre gränsen i ekv. (2.69) innebär att betongens medverkan aldrig får räknas större än en andel ktk_t av stålets töjning.

Exempel 2.3 Sprickbredd i en balk enligt EC2:2023

Balken i exempel 2.2 (300×500300 \times 500 mm, 4 ϕ\phi16, d=450d = 450 mm, C30/37) har medelsprickavståndet sr,m,cal=135s_{r,m,cal} = 135 mm. Den kvasipermanenta lasten ger momentet M=67,5M = 67{,}5 kNm i mitten. Bestäm den beräknade sprickbredden.

Stålspänning. I stadium II är x=107x = 107 mm och III=715⋅106I_{II} = 715 \cdot 10^6 mm⁴ med αe=6,26\alpha_e = 6{,}26. Armeringens spänning blir

σs=αe⋅MIII (d−x)=6,26⋅67,5⋅106715⋅106⋅(450−107)=203 MPa\sigma_s = \alpha_e \cdot \frac{M}{I_{II}} \, (d - x) = 6{,}26 \cdot \frac{67{,}5 \cdot 10^6}{715 \cdot 10^6} \cdot (450 - 107) = 203 \text{ MPa}

Töjningsskillnad. Långtidslast med stabiliserad sprickbildning ger kt=0,4k_t = 0{,}4. Med fct,eff=fctm=2,9f_{ct,eff} = f_{ctm} = 2{,}9 MPa och ρp,eff=0,0206\rho_{p,eff} = 0{,}0206 ger ekv. (2.69)

εsm−εcm=203−0,4⋅2,90,0206⋅(1+6,26⋅0,0206)200 000=0,70⋅10−3\varepsilon_{sm} - \varepsilon_{cm} = \frac{203 - 0{,}4 \cdot \dfrac{2{,}9}{0{,}0206} \cdot (1 + 6{,}26 \cdot 0{,}0206)}{200\,000} = 0{,}70 \cdot 10^{-3}

Den nedre gränsen är 0,6⋅203/200 000=0,61⋅10−30{,}6 \cdot 203/200\,000 = 0{,}61 \cdot 10^{-3}, så det beräknade värdet gäller.

Krökningsfaktor. Med ay=50a_y = 50 mm ger ekv. (2.68)

k1/r=500−107500−50−107=1,15k_{1/r} = \frac{500 - 107}{500 - 50 - 107} = 1{,}15

Sprickbredd. ekv. (2.67) ger

wk,cal=1,7⋅1,15⋅135⋅0,70⋅10−3=0,18 mmw_{k,cal} = 1{,}7 \cdot 1{,}15 \cdot 135 \cdot 0{,}70 \cdot 10^{-3} = 0{,}18 \text{ mm}

Värdet jämförs med gränsvärdet för konstruktionens exponeringsklass. Betongens medverkan mellan sprickorna minskar sprickbredden med ungefär en tredjedel jämfört med om stålets töjning σs/Es\sigma_s/E_s hade använts direkt.


2.5.2 Övningar

En rektangulär betongbalk med tvärsnitt b×hb \times h armeras i underkant. Betongen är C30/37 och armeringen B500B. Prova att ändra indata i figur 2.36 för att se hur den karakteristiska sprickbredden wk,calw_{k,cal} påverkas i realtid enligt Eurokod 2 (2023).

Figur 2.36

Beräknad sprickbredd wk,calw_{k,cal} enligt EC2:2023 för en rektangulär balk med ändringsbara indata.