Figurförteckning

Alla numrerade figurer i boken, kapitel för kapitel. Klicka på numret för att gå till platsen i texten.

1 Förkunskaper

  1. Figur 1.1 Plåtens tvärsnitt med elastisk och plastisk spänningsfördelning.
  2. Figur 1.2 Töjning och spänning i ett armerat betongtvärsnitt i brottgränstillstånd.
  3. Figur 1.3 Tvärsnittet i exemplet med töjningar och krafter i brottgränstillstånd.
  4. Figur 1.4 a) Medverkande bredd beffb_{eff} i ett bjälklag med T-balkar: inom beffb_{eff} (skuggat) antas spänningen jämnt fördelad.
  5. Figur 1.5 Tvärsnittet i uppgiften. Prova att ändra antalet stänger i överkant eller ktck_{tc} och se hur tryckzonen och momentkapaciteten ändras.

2 Bruksgränstillstånd

  1. Figur 2.1 Töjningsfördelning (N + M) + Δεs=Δεc (1 och 2)
  2. Figur 2.2 Materialmodeller — betong och stål (linjärelastiska) (3 och 4)
  3. Figur 2.3 Töjning och spänning hos ett armerat betongtvärsnitt (stadium I)
  4. Figur 2.4 Betong- och stålstav med samma area och töjning
  5. Figur 2.5 Omvandlat tvärsnitt — samma spänning, olika kraft
  6. Figur 2.6 Verkligt och omvandlat tvärsnitt (stadium I)
  7. Figur 2.7 Sprucket och omvandlat tvärsnitt (stadium II, ren böjning)
  8. Figur 2.8 Omvandling till ekvivalent betongtvärsnitt — spänningsfördelning (ren böjning)
  9. Figur 2.9 Tvärsnittets deformation och töjningsfördelning (M > 0, N < 0)
  10. Figur 2.10 Töjningsfördelning och krökning (M > 0, N = 0)
  11. Figur 2.11 Jämnt fördelad normalspänning vid axiell last
  12. Figur 2.12 Böjspänningsfördelning i ekvivalent betongtvärsnitt (ren böjning)
  13. Figur 2.13 Rätlinjig töjnings- och spänningsfördelning i omvandlat tvärsnitt (N + M)
  14. Figur 2.14 Oarmerat I-tvärsnitt — töjning och spänning vid ren böjning
  15. Figur 2.15 Spänningsfördelning och ekvation ()
  16. Figur 2.16 Horisontell jämvikt — tryck- och dragresultant
  17. Figur 2.17 ∫z dA = 0 — neutrala lagret sammanfaller med tyngdpunkten
  18. Figur 2.18 Armerat I-tvärsnitt (Stadium I) — töjning och spänning vid ren böjning
  19. Figur 2.19 ∫z dA + (α−1)·zs·As = 0 — neutrala lagret för ekvivalent tvärsnitt
  20. Figur 2.20 Armerat I-tvärsnitt (Stadium II) — töjning och spänning vid ren böjning
  21. Figur 2.21 Horisontell jämvikt (Stadium II) — tryckresultant C och dragresultant T i armering
  22. Figur 2.22 ∫z dA + α·zs·As = 0 — neutrala lagret för ekvivalent tvärsnitt (Stadium II)
  23. Figur 2.23 III=∫z2 dA+α⋅zs2⋅AsI_{II} = \int z^2 \, dA + \alpha \cdot z_s^2 \cdot A_s — yttröghetsmomentet för det ekvivalenta tvärsnittet (stadium II)
  24. Figur 2.24 Spänningssuperposition – normalkraft och böjmoment
  25. Figur 2.25 Spänningssuperposition – böjsprucket tvärsnitt (stadium II)
  26. Figur 2.26 Uppdatering av tryckzonens höjd i iterationen.
  27. Figur 2.27 Stål-, betong- och vidhäftningsspänningar längs en dragen stav, och överföringssträckan, vid ökande last.
  28. Figur 2.28 Det minsta och det största möjliga sprickavståndet.
  29. Figur 2.29 Exempel på hur sprickorna bildas i en dragen armerad betongstav vid spricklasten.
  30. Figur 2.30 Spänningar mellan två sprickor på det största sprickavståndet.
  31. Figur 2.31 Jämvikt för betongen mellan spricksnittet och mittsnittet.
  32. Figur 2.32 Effektiv dragarea Ac,effA_{c,eff} kring den dragna armeringen för olika fall.
  33. Figur 2.33 Sprickbredden som stålets förlängning mellan två sprickor.
  34. Figur 2.34
  35. Figur 2.35 Beteckningar för k1/rk_{1/r} när båda sidor av tvärsnittet är dragna.
  36. Figur 2.36
  37. Figur 2.37 Krympning i armerad betongstav
  38. Figur 2.38 Krypning i betong
  39. Figur 2.39 Inverkan av belastningsålder t₀ på slutligt kryptal
  40. Figur 2.40 Effektiv elasticitetsmodul
  41. Figur 2.41 Krypning och krympning enligt EC2:2023
  42. Figur 2.42 Effektivt ekvivalent tvärsnitt för långtidslast med tryckarmering As′A'_s och dragarmering AsA_s.
  43. Figur 2.43 Spänningar i ett sprucket tvärsnitt för olika kombinationer av krypning och krympning.
  44. Figur 2.44 Exakt och förenklad beräkning med krympning.
  45. Figur 2.45 Nedböjningen L/nL/n för vanliga gränsvärden, i verklig skala.
  46. Figur 2.46 Moment, krökning, vinkeländring och nedböjning för några standardfall.
  47. Figur 2.47 a) Ett balkelement som böjts till en cirkelbåge med radien rr.
  48. Figur 2.48 Nedböjningen i snittet x1x_1 som stödvinkeln gånger x1x_1 minus summan av bidragen från vinkeländringarna längs balken.
  49. Figur 2.49 Grafisk metod för en fritt upplagd balk med jämnt utbredd last: krökningsareor och nedböjning i ett valfritt snitt.
  50. Figur 2.50 Grafisk metod för en konsol med jämnt utbredd last.
  51. Figur 2.51 Area och tyngdpunktens läge för vanliga krökningsfördelningar.
  52. Figur 2.52 Moment, krökning och nedböjning för en armerad betongbalk.
  53. Figur 2.53 Krökningen längs en sprucken balk. Lokalt (rött) har den toppar vid sprickorna, där bara armeringen bär dragkraften, och lägre värden mellan dem.
  54. Figur 2.54 Momentet (överst) och krökningen längs en fritt upplagd balk.
  55. Figur 2.55 Krympning i ett enkelarmerat tvärsnitt. a) Armeringens tvång ersätts av kraften Fcs=Es εcs AsF_{cs} = E_s \, \varepsilon_{cs} \, A_s i armeringens nivå, det vill säga en normalkraft i tyngdpunkten och momentet Fcs esF_{cs} \, e_s.
  56. Figur 2.56 Balk Uppgift 1
  57. Figur 2.57 Tvärsnitt Uppgift 1
  58. Figur 2.58 Strukturmodell med tvärkraft- och momentdiagram
  59. Figur 2.59 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
  60. Figur 2.60 Spänningsfördelning i Stadium I — tryck i överkant, drag i underkant
  61. Figur 2.61 Spänningsfördelning i Stadium II — tryck i betongens tryckszon, drag i stål
  62. Figur 2.62
  63. Figur 2.63 Balk Uppgift 2
  64. Figur 2.64 Tvärsnitt Uppgift 2
  65. Figur 2.65 Strukturmodell med tvärkraft- och momentdiagram
  66. Figur 2.66 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
  67. Figur 2.67
  68. Figur 2.68
  69. Figur 2.69 Tvärsnitt Uppgift 3
  70. Figur 2.70 Strukturmodell med tvärkrafts- och momentdiagram
  71. Figur 2.71 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
  72. Figur 2.72 Spänningsuppdelning: σ_N (jämnt tryck) + σ_M (linjär) = σ_tot
  73. Figur 2.73 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
  74. Figur 2.74 Spänningsuppdelning Stadium II: σ_N + σ_M = σ_tot (betong ovan N.A., sprucket under)
  75. Figur 2.75 Photos Uppgift 4
  76. Figur 2.76 Tvärsnitt Uppgift 4
  77. Figur 2.77 Tvärsnitt Uppgift 4
  78. Figur 2.78 Kontinuerlig balk med tre spännvidder och momentdiagram
  79. Figur 2.79 Effektiva L-tvärsnitt vid snitt A med beff
  80. Figur 2.80 U-tvärsnittets två symmetriska L-delar kombineras till ett ekvivalent T-tvärsnitt med dubbel livbredd.
  81. Figur 2.81
  82. Figur 2.82
  83. Figur 2.83 Spänningsfördelning i Stadium II — T-tvärsnitt med tryck i underkant (fläns) och drag i överkant (liv)
  84. Figur 2.84
  85. Figur 2.85 Balk Uppgift 1
  86. Figur 2.86 Tvärsnitt Uppgift 1
  87. Figur 2.87 Strukturmodell med tvärkraft- och momentdiagram
  88. Figur 2.88 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
  89. Figur 2.89
  90. Figur 2.90 Moment- och krökningsfördelning vid ren böjning, med delarsor för grafiska metoden
  91. Figur 2.91 Krökningsfördelning med bidrag från moment och normalkraft, med delarsor för grafiska metoden
  92. Figur 2.92 Balk Uppgift 1
  93. Figur 2.93 Tvärsnitt Uppgift 1
  94. Figur 2.94 Uppmätt töjningsfördelning längs armeringslagren, överkant och underkant.
  95. Figur 2.95 Strukturmodell med tvärkraft- och momentdiagram
  96. Figur 2.96 Moment- och krökningsfördelning vid ren böjning, med delareor för grafiska metoden
  97. Figur 2.97
  98. Figur 2.98 Tvärsnitt: h = 500 mm, c = 40 mm, ø12s150 överkant och underkant
  99. Figur 2.99 Strukturmodell med tvärkraft-, moment- och normalkraftdiagram
  100. Figur 2.100 Strukturmodell med tvärkraft-, moment- och normalkraftdiagram
  101. Figur 2.101 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
  102. Figur 2.102
  103. Figur 2.103 Momentfördelning M(x) och krökningskomponenter: κ_M, κ_NF och κ_tot
  104. Figur 2.104 Krökningsdiagram med delarsor A₁–A₅ för grafiska metoden
  105. Figur 2.105 Strukturmodell med tvärkrafts-, moment- och normalkraftsdiagram
  106. Figur 2.106 Strukturmodell med normalkraft-, tvärkrafts- och momentdiagram
  107. Figur 2.107 Momentfördelning M(y) och krökningsfördelning κ(y) med Stadium I och II
  108. Figur 2.108 Krökningsdiagram med delareor A₁–A₄ för grafiska metoden

3 Förband och förankring

  1. Figur 3.1 a) Ett förband för över normalkraft NN, tvärkraft VV och moment MM, och var och en ger en motsvarande deformation: glidningarna δN\delta_N och δV\delta_V och rotationen φ\varphi.
  2. Figur 3.2 Samband mellan moment och rotation för tre förband mellan en balk och en pelare.
  3. Figur 3.3 Exempel på förband i en stålstomme. a) Ledat balk–pelarförband med livplåt.
  4. Figur 3.4 a) Skruvförband med två plåtar: skruvhuvud, brickor, mutter, stam och gänga.
  5. Figur 3.5 Kraftöverföring i ett skjuvförband. a) Hålkanttryck mot skruvstammen och skjuvning i skruven.
  6. Figur 3.6 a) Enskärigt förband med ett skjuvplan per skruv.
  7. Figur 3.7 Beteckningar för kant- och centrumavstånd.
  8. Figur 3.8 Brottyper i ett skjuvbelastat skruvförband.
  9. Figur 3.9 Brottyper för en dragen skruv. a) Mutterns gängor skjuvas av.
  10. Figur 3.10 Dragen T-stubbe som skruvas mot ett styvt stöd.
  11. Figur 3.11 a) Skruvkrafter i ett långt förband: i elastiskt stadium tar de yttersta skruvarna mest; efter plasticering av hålkanterna blir fördelningen jämnare.
  12. Figur 3.12 Plattstålen i exemplet: plan och sidovy. Förbandet är enskärigt med två skruvar i varje rad i kraftriktningen.
  13. Figur 3.13 Kraftförflyttning. a) Vertikal kraft på avståndet ee från skruvgruppens tyngdpunkt.
  14. Figur 3.14 Skruvkrafter av a) en vertikal kraft, b) en horisontell kraft och c) ett moment i skruvgruppens tyngdpunkt (×).
  15. Figur 3.15 Den stela plåten roterar vinkeln φ\varphi kring tyngdpunkten C.
  16. Figur 3.16 Skruvkrafter i en rektangulär skruvgrupp med en vertikal kraft på avståndet ee från tyngdpunkten och en horisontell kraft genom tyngdpunkten.
  17. Figur 3.17 Konsolen i exemplet, mått i mm. Skruv 1 (ringad) blir mest belastad.
  18. Figur 3.18 Zoner i och kring en stumsvets och den högsta temperaturen som materialet når under svetsningen.
  19. Figur 3.19 a) Egenspänningar tvärs en plåt med en längsgående svets: drag vid svetsen, tryck längre bort.
  20. Figur 3.20 Vanliga svetsdefekter: a) smältdike vid svetstån, b) porer, c) bindfel, d) rotfel och e) spricka.
  21. Figur 3.21 Svetslägen: a) liggande, b) horisontell kälsvets, c) stående och d) över huvud.
  22. Figur 3.22 Svetstyper: a) stumsvets med full genomträngning, b) stumsvets med delvis genomträngning, c) kälsvetsar i ett T-förband och d) kälsvetsar i ett överlappsförband.
  23. Figur 3.23 a-måttet aa är höjden i den största inskrivna triangeln (streckad), mätt från roten vinkelrätt mot triangelns yttre sida.
  24. Figur 3.24 Spänningarna i beräkningssnittet genom a-måttet.
  25. Figur 3.25 Rörelsen som varje spänningskomposant i beräkningssnittet motsvarar.
  26. Figur 3.26 Last vinkelrätt mot en kälsvets. a) Plåt med två kälsvetsar som dras med kraften FF.
  27. Figur 3.27 Spänningar och utnyttjande i en kälsvets som belastas med en linjelast qq i vinkeln θ\theta mot svetsens längdriktning, enligt riktningsmetoden och den förenklade metoden.
  28. Figur 3.28 a) Överlappsförband med två längsgående kälsvetsar med längden LjL_j.
  29. Figur 3.29 a) Balkelement med längden dx\mathrm{d}x i en balk med positivt moment (fältmoment), med överflänsen frilagd.
  30. Figur 3.30 Punktlast på en I-balks överfläns. a) Lasten sprids genom flänsen till längden l=ss+2tfl = s_s + 2t_f vid svetsarna.
  31. Figur 3.31 Balken i exemplet. a) Last och upplag. b) Tvärsnitt, mått i mm.
  32. Figur 3.32 Platta svetsad mot en balk med två kälsvetsar.
  33. Figur 3.33 a) Plattan i exemplet, mått i mm. b) Snitt med de två kälsvetsarna.
  34. Figur 3.34 Exempel på träförband: a) traditionellt förband där en snedsträva trycker mot ett hak, b) fingerskarv, c) limmat överlappsförband med skarvbrädor, d) spikat överlappsförband, e) spikplåt i en takstolsknut, f) inslitsad stålplåt med dymlingar, g) genomgående skruv med bulldogbrickor, h) balksko (spikbeslag).
  35. Figur 3.35 Förbindare i träförband: a) räfflad trådspik med beteckningen längd × diameter, b) kamspik, c) fransk träskruv, d) genomgående skruv med brickor och mutter, e) dymling, f) inlimmad gängstång, g) bulldogbricka (tandad inpressad bricka).
  36. Figur 3.36 Typiska last–förskjutningskurvor för skjuvbelastade träförband, normerade med den maximala lasten (principskiss).
  37. Figur 3.37 Materialsambanden i Johansens modell. a) Försök för att bestämma bäddhållfastheten: en stel förbindare i ett hål pressas in i träet, som trycks sönder under förbindaren och tar emot bäddspänningen fhf_h på den projicerade arean d⋅td \cdot t.
  38. Figur 3.38 De sex brottmoderna för en förbindare i ett enskärigt förband.
  39. Figur 3.39 Härledning av brottmoderna a och f. a) Mod a: jämnt fördelad bäddspänning längs hela inbäddningsdjupet i del 1.
  40. Figur 3.40 Spikat förband i tre lager: sidobrädor 22 mm och mittstycke 45 mm.
  41. Figur 3.41 Bärförmåga per skjuvplan för varje brottmod enligt EC5 formel (11.14) och skiss av den avgörande mekanismen.
  42. Figur 3.42 Brottmoderna a, b, d och f för en förbindare i ett symmetriskt tvåskärigt förband.
  43. Figur 3.43 Stål–träförband. a) Tunn utvändig plåt: förbindaren vrids i plåten och bildar en flytled i träet.
  44. Figur 3.44 a) Inslitsad stålplåt 8 mm mellan två sidodelar 70 mm, dymling ⌀12.
  45. Figur 3.45 a) Karakteristisk bäddhållfasthet som funktion av diametern för ρk=350\rho_k = 350 kg/m³, enligt –().
  46. Figur 3.46 Avstånd mellan förbindare och till ändar och kanter.
  47. Figur 3.47 Dragskarv med sidostycken och tre skruvar M12 på var sida om skarven.
  48. Figur 3.48 a) Pelare, knap och snedsträva. Spikarna går genom knapen in i pelaren.
  49. Figur 3.49 a) Fackverksmodell för en balkände med vertikala byglar.
  50. Figur 3.50 Dragkraftstillskottet på grund av sneda sprickor som funktion av strävornas lutning θ\theta.
  51. Figur 3.51 Dragkraftsbehovet längs en fritt upplagd balk med jämnt utbredd last, ritat nedåt.
  52. Figur 3.52 Dragkraftsbehovet längs halva balken i exemplet (ritat nedåt), med cot⁡θ=2,5\cot\theta = 2{,}5 och med cot⁡θ=1,0\cot\theta = 1{,}0, jämfört med MEd/zM_{Ed}/z och kapaciteten hos 4 ϕ\phi16.
  53. Figur 3.53 a) Kammarnas kontaktkrafter på betongen är riktade snett utåt: den längsgående komponenten är vidhäftningsspänningen, den radiella komponenten trycker betongen utåt.
  54. Figur 3.54 Huvudtyper av förankringsbrott: a) spjälkbrott vid litet täckskikt, b) utdragsbrott när stången är väl innesluten.
  55. Figur 3.55 Principiellt samband mellan vidhäftningsspänning och glidning i ett snitt vid olika brottyper.
  56. Figur 3.56 Dragkapaciteten längs en stång från stångänden: den växer linjärt över förankringslängden lbdl_{bd} till flytkraften.
  57. Figur 3.57 Nedre delen av ett balktvärsnitt med bygel och fyra huvudstänger.
  58. Figur 3.58 Zonen med dåliga vidhäftningsförhållanden (skrafferad) för stänger som lutar mindre än 45° under gjutningen, i ett element med varierande tjocklek.
  59. Figur 3.59 Förankringstyper: a) rak stång, b) standardkrok, c) 90° bock, d) slinga, e) påsvetsad tvärstång, f) ändankare.
  60. Figur 3.60 Fall där förankringslängden får minskas: a) omslutande armering som korsar spjälkplanet, b) tvärarmering mellan stången och ytan, c) tvärtryck, till exempel från ett stöd.
  61. Figur 3.61 Balkänden i exemplet: förankringen börjar vid stödets innerkant, där strävan från fältet möter armeringen.
  62. Figur 3.62 Avkortning av underkantsarmering i en fritt upplagd balk.
  63. Figur 3.63 Avkortning av underkantsarmeringen i en fritt upplagd balk: dragkraftsbehov, trappstegsformad kapacitet med ramper över lbdl_{bd}, och var kapaciteten inte räcker.
  64. Figur 3.64 a) Ändstöd: strävan möter armeringen i en nod över stödet, och förankringen räknas från stödets innerkant.
  65. Figur 3.65 a) Kraftöverföring i en omlottskarv via sneda trycksträvor; tvärarmeringen placeras i skarvens yttre delar.
  66. Figur 3.66 Balkänden i exemplet: 120 mm finns bakom stödkanten, men en rak stång behöver 160 mm.
  67. Figur 3.67 Halva balken i exemplet: förskjuten behovskurva och trappstegsformad kapacitet när 2 ϕ\phi16 avkortas 0,43 m från stödets mitt och de genomgående stängerna förankras 450 mm bakom stödkanten.
  68. Figur 3.68 Hängarens infästning i bågen. a) Vy framifrån.
  69. Figur 3.69 Hängarens infästningar. a) Övre infästning med täckplåtar och fyra längsgående svetsar mot hängaren.
  70. Figur 3.70 Hängare (två reglar, en på var sida) fastskruvade i en balk med två skruvar M16.

4 Knäckning

  1. Figur 4.1 Pelartyper. a) Ostagande pelare: bjälklaget för horisontallasten HH till en stabiliserande vägg, och den ledade pelaren får i huvudsak bara normalkraft.
  2. Figur 4.2 a) Ledad pelare (pendelpelare) i ett utböjt läge w(x)w(x) under tryckkraften NN.
  3. Figur 4.3 Eulers fyra knäckfall med utböjningsform, knäcklängd Lcr=βLL_{cr} = \beta L och teoretiskt värde på β\beta.
  4. Figur 4.4 a) I-profil med styv axel yy och vek axel zz.
  5. Figur 4.5 Remsan i exemplet: a) ledad i båda ändar, med knäckning i yy-led (kring den veka axeln zz), b) tvärsnittet 6×16 \times 1 mm med tröghetsmomenten kring de två axlarna.
  6. Figur 4.6 Knäckkurva: kritisk spänning som funktion av slankhetstalet λ\lambda.
  7. Figur 4.7 Ledad pelare med initialkrokigheten e0e_0.
  8. Figur 4.8 Pelaren i exemplet: ledad, L=3,0L = 3{,}0 m, tvärsnitt 100×100100 \times 100 mm, initialkrokighet e0=10e_0 = 10 mm (streckad) och total utböjning etot=20e_{tot} = 20 mm vid N=960N = 960 kN.
  9. Figur 4.9 Yttre moment (orange) och inre moment (blått) som funktion av tillskottsutböjningen e2e_2.
  10. Figur 4.10 Yttre och inre moment i mittsnittet för pelaren i .
  11. Figur 4.11 Spänningsfördelning i ett rektangulärt tvärsnitt med tryckkraft och moment vid brott.
  12. Figur 4.12 Normerade interaktionsdiagram: tryckkraft N/NRN/N_R mot moment M/MRM/M_R.
  13. Figur 4.13 Interaktionsdiagram och lastväg för en pelare med första ordningens excentricitet e0e_0.
  14. Figur 4.14 Spänningar i tvärsnittet 100×100100 \times 100 mm vid bärförmågan med N=960N = 960 kN.
  15. Figur 4.15 Tryck vinkelrätt mot fibrerna. a) En kort träbit som belastas över hela ytan trycks ihop.
  16. Figur 4.16 Effektiv spridningsarea vid tryck vinkelrätt mot fibrerna.
  17. Figur 4.17 Exemplets balk. a) Bärverket med upplag A (stålplåt på vägg) och B (stålplåt på limträpelare).
  18. Figur 4.18 Regel på syll. a) En regel: kontaktlängden 45 mm sprids genom syllens höjd till 135 mm.
  19. Figur 4.19 Förstärkning för tryck vinkelrätt mot fibrerna.
  20. Figur 4.20 a) Idealisk pelare: rak, centriskt belastad, linjärt elastisk och utan egenspänningar.
  21. Figur 4.21 a) Bärförmåga kcfc,0,kk_c f_{c,0,k} mot slankheten λ\lambda för C18 och C30, med respektive Eulerkurva (streckad).
  22. Figur 4.22 Träpelare med normalkraft och vindlast. Ändra längd, tvärsnitt, hållfasthetsklass, knäcklängd och laster och se hur punkterna för knäckning kring y och z flyttar sig på knäckkurvan och hur utnyttjandet i interaktionen ändras.
  23. Figur 4.23 Knäcklängder för de fyra Eulerfallen: teoretiska värden och de praktiska värden som används för träpelare, där inspänningarna inte kan antas helt styva.
  24. Figur 4.24 a) Rektangulärt tvärsnitt med den styva axeln yy och den veka axeln zz.
  25. Figur 4.25 Exemplets regel: ledad i båda ändarna, stagad i y-led av skivorna, så att den bara kan knäcka kring y.
  26. Figur 4.26 Interaktion mellan tryck och böjning kring en axel.
  27. Figur 4.27 Exemplets regel. a) Elevation med normalkraft, vindlast och reaktioner.
  28. Figur 4.28 a) Typiskt mönster av egenspänningar i en valsad I-profil: tryck (−) i flänsspetsarna och livets mitt, drag (+) vid anslutningen mellan liv och flänsar; i livets diagram är drag ritat till vänster.
  29. Figur 4.29 Reduktionsfaktorn χ\chi enligt som funktion av den relativa slankheten λˉ\bar{\lambda} för knäckkurvorna a0–d, och Eulerkurvan χ=1/λˉ2\chi = 1/\bar{\lambda}^2 (streckad).
  30. Figur 4.30 a) Axlarna i en I-profil: y–yy\text{–}y är den styva axeln och z–zz\text{–}z den veka.
  31. Figur 4.31 a) Planen med mittpelarens lastarea 6,0×6,06{,}0 \times 6{,}0 m (skrafferad).
  32. Figur 4.32 Knäckkurvorna a0–d och Eulerkurvan med pelarens punkt (λˉ,χ)(\bar{\lambda}, \chi) och bärförmågan Nb,RdN_{b,Rd} för vald valsad profil, stålsort, knäckriktning och knäcklängd.
  33. Figur 4.33 Pelare ledad i båda ändar med tryckkraften NEdN_{Ed} och sidolasten qq; toppen hålls i sidled.
  34. Figur 4.34 Plastisk spänningsfördelning i en I-profil med tryckkraft och moment, uppdelad i två delar.
  35. Figur 4.35 Interaktionsdiagram för HEA 120, böjning kring y–yy\text{–}y: exakt plastisk interaktion med uppdelat spänningsblock (utan hänsyn till hålkälen), approximationen , det linjära sambandet och den elastiska gränsen .
  36. Figur 4.36 a) Planen: fasadpelare med 4,0 m mellanrum längs långsidorna och takfackverk som spänner 30 m; skrafferat är takytan som en pelare bär, 4,0⋅154{,}0 \cdot 15 m.
  37. Figur 4.37 Töjning och spänning i ett tvärsnitt med tryckkraft och moment i de tre stadierna.
  38. Figur 4.38 Pelartvärsnittet 400 × 400 mm med 3 ϕ\phi20 per sida, C30/37.
  39. Figur 4.39 Inre jämvikt i ett pelartvärsnitt i brottgränstillståndet: töjning med εcu\varepsilon_{cu} i den tryckta kanten, tryckresultanten FcF_c från spänningsblocket och krafterna i armeringen (tryck till höger, drag till vänster).
  40. Figur 4.40 a) Tvärsnittet i med neutrallagrets läge för punkterna B och C.
  41. Figur 4.41 Första ordningens moment i en ledad pelare.
  42. Figur 4.42 Formfel hos en enskild pelare. a) Avstyvad, ledad pelare: lutningen θi\theta_i från varje ände ger excentriciteten eie_i i mitten, eller samma moment av en fiktiv kraft Hi=2θiNH_i = 2 \theta_i N i mitten med stödreaktionerna θiN\theta_i N.
  43. Figur 4.43 a) Pelaren i : normalkraften angriper med excentriciteten ee i båda ändar, och formfelet eie_i ansätts åt samma håll.
  44. Figur 4.44 Moment och krökning i det kritiska snittet för pelartvärsnittet i .
  45. Figur 4.45 Faktorn cc i för några fördelningar av krökningen längs en ledad pelare, och motsvarande βc=π2/c\beta_c = \pi^2/c i .
  46. Figur 4.46 Slank pendelpelare i interaktionsdiagrammet.
  47. Figur 4.47 a) Pendelpelaren i med sidolasten, stödreaktionerna qdl/2=40q_d l/2 = 40 kN och utböjningen (formfel och tillskottsutböjning).
  48. Figur 4.48 Gjutform med enkelbalkar, dubbelbalkar och pelare.
  49. Figur 4.49 Sträva med längden 3 600 mm, ledad i båda ändarna.
  50. Figur 4.50 Pelaren i uppgiften: ledad i båda ändar, toppen hålls i sidled.
  51. Figur 4.51 Pelaren i med horisontallasten HH i mitten och stödreaktionerna H/2H/2, samt tvärsnittet.
  52. Figur 4.52 Konsolpelaren i : N1N_1 i toppen med excentriciteten eve_v (åt vänster) eller ehe_h (åt höger, mot konsolen), N2N_2 på konsolen och reaktionerna i inspänningen.

5 Tilläggsmaterial

  1. Figur 5.1 Tyngdpunktens läge för några enkla figurer.
  2. Figur 5.2 T-tvärsnittet i exemplet. Måtten är i mm.
  3. Figur 5.3 Grundfigurer med tyngdpunktsaxlarna yy och zz.
  4. Figur 5.4 Tyngdpunktsaxeln yy och en parallell axel y′y' på avståndet aa.
  5. Figur 5.5 L-tvärsnitt uppdelat i två rektanglar, med delarnas tyngdpunkter TP1\mathrm{TP}_1 och TP2\mathrm{TP}_2 och hela tvärsnittets tyngdpunkt TP.
  6. Figur 5.6 Dubbelsymmetriskt I-tvärsnitt uppdelat i två flänsar (1, 3) och ett liv (2), med flänsarnas avstånd till tyngdpunktsaxeln.
  7. Figur 5.7 T-tvärsnitt i stadium II. Tryckzonen är skrafferad och den spruckna betongen streckad.
  8. Figur 5.8 Fritt upplagd balk: laster, stödreaktioner, vinkeländringar och nedböjningar.
  9. Figur 5.9 Konsol, fast inspänd i vänster ände.
  10. Figur 5.10 Balk fritt upplagd i vänster ände och fast inspänd i höger ände.
  11. Figur 5.11 Balk fast inspänd i båda ändarna.