Figurförteckning
Alla numrerade figurer i boken, kapitel för kapitel. Klicka på numret för att gå till platsen i texten.
1 Förkunskaper
- Figur 1.1 Plåtens tvärsnitt med elastisk och plastisk spänningsfördelning.
- Figur 1.2 Töjning och spänning i ett armerat betongtvärsnitt i brottgränstillstånd.
- Figur 1.3 Tvärsnittet i exemplet med töjningar och krafter i brottgränstillstånd.
- Figur 1.4 a) Medverkande bredd i ett bjälklag med T-balkar: inom (skuggat) antas spänningen jämnt fördelad.
- Figur 1.5 Tvärsnittet i uppgiften. Prova att ändra antalet stänger i överkant eller och se hur tryckzonen och momentkapaciteten ändras.
2 Bruksgränstillstånd
- Figur 2.1 Töjningsfördelning (N + M) + Δεs=Δεc (1 och 2)
- Figur 2.2 Materialmodeller — betong och stål (linjärelastiska) (3 och 4)
- Figur 2.3 Töjning och spänning hos ett armerat betongtvärsnitt (stadium I)
- Figur 2.4 Betong- och stålstav med samma area och töjning
- Figur 2.5 Omvandlat tvärsnitt — samma spänning, olika kraft
- Figur 2.6 Verkligt och omvandlat tvärsnitt (stadium I)
- Figur 2.7 Sprucket och omvandlat tvärsnitt (stadium II, ren böjning)
- Figur 2.8 Omvandling till ekvivalent betongtvärsnitt — spänningsfördelning (ren böjning)
- Figur 2.9 Tvärsnittets deformation och töjningsfördelning (M > 0, N < 0)
- Figur 2.10 Töjningsfördelning och krökning (M > 0, N = 0)
- Figur 2.11 Jämnt fördelad normalspänning vid axiell last
- Figur 2.12 Böjspänningsfördelning i ekvivalent betongtvärsnitt (ren böjning)
- Figur 2.13 Rätlinjig töjnings- och spänningsfördelning i omvandlat tvärsnitt (N + M)
- Figur 2.14 Oarmerat I-tvärsnitt — töjning och spänning vid ren böjning
- Figur 2.15 Spänningsfördelning och ekvation ()
- Figur 2.16 Horisontell jämvikt — tryck- och dragresultant
- Figur 2.17 ∫z dA = 0 — neutrala lagret sammanfaller med tyngdpunkten
- Figur 2.18 Armerat I-tvärsnitt (Stadium I) — töjning och spänning vid ren böjning
- Figur 2.19 ∫z dA + (α−1)·zs·As = 0 — neutrala lagret för ekvivalent tvärsnitt
- Figur 2.20 Armerat I-tvärsnitt (Stadium II) — töjning och spänning vid ren böjning
- Figur 2.21 Horisontell jämvikt (Stadium II) — tryckresultant C och dragresultant T i armering
- Figur 2.22 ∫z dA + α·zs·As = 0 — neutrala lagret för ekvivalent tvärsnitt (Stadium II)
- Figur 2.23 — yttröghetsmomentet för det ekvivalenta tvärsnittet (stadium II)
- Figur 2.24 Spänningssuperposition – normalkraft och böjmoment
- Figur 2.25 Spänningssuperposition – böjsprucket tvärsnitt (stadium II)
- Figur 2.26 Uppdatering av tryckzonens höjd i iterationen.
- Figur 2.27 Stål-, betong- och vidhäftningsspänningar längs en dragen stav, och överföringssträckan, vid ökande last.
- Figur 2.28 Det minsta och det största möjliga sprickavståndet.
- Figur 2.29 Exempel på hur sprickorna bildas i en dragen armerad betongstav vid spricklasten.
- Figur 2.30 Spänningar mellan två sprickor på det största sprickavståndet.
- Figur 2.31 Jämvikt för betongen mellan spricksnittet och mittsnittet.
- Figur 2.32 Effektiv dragarea kring den dragna armeringen för olika fall.
- Figur 2.33 Sprickbredden som stålets förlängning mellan två sprickor.
- Figur 2.34
- Figur 2.35 Beteckningar för när båda sidor av tvärsnittet är dragna.
- Figur 2.36
- Figur 2.37 Krympning i armerad betongstav
- Figur 2.38 Krypning i betong
- Figur 2.39 Inverkan av belastningsålder t₀ på slutligt kryptal
- Figur 2.40 Effektiv elasticitetsmodul
- Figur 2.41 Krypning och krympning enligt EC2:2023
- Figur 2.42 Effektivt ekvivalent tvärsnitt för långtidslast med tryckarmering och dragarmering .
- Figur 2.43 Spänningar i ett sprucket tvärsnitt för olika kombinationer av krypning och krympning.
- Figur 2.44 Exakt och förenklad beräkning med krympning.
- Figur 2.45 Nedböjningen för vanliga gränsvärden, i verklig skala.
- Figur 2.46 Moment, krökning, vinkeländring och nedböjning för några standardfall.
- Figur 2.47 a) Ett balkelement som böjts till en cirkelbåge med radien .
- Figur 2.48 Nedböjningen i snittet som stödvinkeln gånger minus summan av bidragen från vinkeländringarna längs balken.
- Figur 2.49 Grafisk metod för en fritt upplagd balk med jämnt utbredd last: krökningsareor och nedböjning i ett valfritt snitt.
- Figur 2.50 Grafisk metod för en konsol med jämnt utbredd last.
- Figur 2.51 Area och tyngdpunktens läge för vanliga krökningsfördelningar.
- Figur 2.52 Moment, krökning och nedböjning för en armerad betongbalk.
- Figur 2.53 Krökningen längs en sprucken balk. Lokalt (rött) har den toppar vid sprickorna, där bara armeringen bär dragkraften, och lägre värden mellan dem.
- Figur 2.54 Momentet (överst) och krökningen längs en fritt upplagd balk.
- Figur 2.55 Krympning i ett enkelarmerat tvärsnitt. a) Armeringens tvång ersätts av kraften i armeringens nivå, det vill säga en normalkraft i tyngdpunkten och momentet .
- Figur 2.56 Balk Uppgift 1
- Figur 2.57 Tvärsnitt Uppgift 1
- Figur 2.58 Strukturmodell med tvärkraft- och momentdiagram
- Figur 2.59 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
- Figur 2.60 Spänningsfördelning i Stadium I — tryck i överkant, drag i underkant
- Figur 2.61 Spänningsfördelning i Stadium II — tryck i betongens tryckszon, drag i stål
- Figur 2.62
- Figur 2.63 Balk Uppgift 2
- Figur 2.64 Tvärsnitt Uppgift 2
- Figur 2.65 Strukturmodell med tvärkraft- och momentdiagram
- Figur 2.66 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
- Figur 2.67
- Figur 2.68
- Figur 2.69 Tvärsnitt Uppgift 3
- Figur 2.70 Strukturmodell med tvärkrafts- och momentdiagram
- Figur 2.71 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
- Figur 2.72 Spänningsuppdelning: σ_N (jämnt tryck) + σ_M (linjär) = σ_tot
- Figur 2.73 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
- Figur 2.74 Spänningsuppdelning Stadium II: σ_N + σ_M = σ_tot (betong ovan N.A., sprucket under)
- Figur 2.75 Photos Uppgift 4
- Figur 2.76 Tvärsnitt Uppgift 4
- Figur 2.77 Tvärsnitt Uppgift 4
- Figur 2.78 Kontinuerlig balk med tre spännvidder och momentdiagram
- Figur 2.79 Effektiva L-tvärsnitt vid snitt A med beff
- Figur 2.80 U-tvärsnittets två symmetriska L-delar kombineras till ett ekvivalent T-tvärsnitt med dubbel livbredd.
- Figur 2.81
- Figur 2.82
- Figur 2.83 Spänningsfördelning i Stadium II — T-tvärsnitt med tryck i underkant (fläns) och drag i överkant (liv)
- Figur 2.84
- Figur 2.85 Balk Uppgift 1
- Figur 2.86 Tvärsnitt Uppgift 1
- Figur 2.87 Strukturmodell med tvärkraft- och momentdiagram
- Figur 2.88 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
- Figur 2.89
- Figur 2.90 Moment- och krökningsfördelning vid ren böjning, med delarsor för grafiska metoden
- Figur 2.91 Krökningsfördelning med bidrag från moment och normalkraft, med delarsor för grafiska metoden
- Figur 2.92 Balk Uppgift 1
- Figur 2.93 Tvärsnitt Uppgift 1
- Figur 2.94 Uppmätt töjningsfördelning längs armeringslagren, överkant och underkant.
- Figur 2.95 Strukturmodell med tvärkraft- och momentdiagram
- Figur 2.96 Moment- och krökningsfördelning vid ren böjning, med delareor för grafiska metoden
- Figur 2.97
- Figur 2.98 Tvärsnitt: h = 500 mm, c = 40 mm, ø12s150 överkant och underkant
- Figur 2.99 Strukturmodell med tvärkraft-, moment- och normalkraftdiagram
- Figur 2.100 Strukturmodell med tvärkraft-, moment- och normalkraftdiagram
- Figur 2.101 Faktiskt tvärsnitt och omvandlat ekvivalent betongtvärsnitt
- Figur 2.102
- Figur 2.103 Momentfördelning M(x) och krökningskomponenter: κ_M, κ_NF och κ_tot
- Figur 2.104 Krökningsdiagram med delarsor A₁–A₅ för grafiska metoden
- Figur 2.105 Strukturmodell med tvärkrafts-, moment- och normalkraftsdiagram
- Figur 2.106 Strukturmodell med normalkraft-, tvärkrafts- och momentdiagram
- Figur 2.107 Momentfördelning M(y) och krökningsfördelning κ(y) med Stadium I och II
- Figur 2.108 Krökningsdiagram med delareor A₁–A₄ för grafiska metoden
3 Förband och förankring
- Figur 3.1 a) Ett förband för över normalkraft , tvärkraft och moment , och var och en ger en motsvarande deformation: glidningarna och och rotationen .
- Figur 3.2 Samband mellan moment och rotation för tre förband mellan en balk och en pelare.
- Figur 3.3 Exempel på förband i en stålstomme. a) Ledat balk–pelarförband med livplåt.
- Figur 3.4 a) Skruvförband med två plåtar: skruvhuvud, brickor, mutter, stam och gänga.
- Figur 3.5 Kraftöverföring i ett skjuvförband. a) Hålkanttryck mot skruvstammen och skjuvning i skruven.
- Figur 3.6 a) Enskärigt förband med ett skjuvplan per skruv.
- Figur 3.7 Beteckningar för kant- och centrumavstånd.
- Figur 3.8 Brottyper i ett skjuvbelastat skruvförband.
- Figur 3.9 Brottyper för en dragen skruv. a) Mutterns gängor skjuvas av.
- Figur 3.10 Dragen T-stubbe som skruvas mot ett styvt stöd.
- Figur 3.11 a) Skruvkrafter i ett långt förband: i elastiskt stadium tar de yttersta skruvarna mest; efter plasticering av hålkanterna blir fördelningen jämnare.
- Figur 3.12 Plattstålen i exemplet: plan och sidovy. Förbandet är enskärigt med två skruvar i varje rad i kraftriktningen.
- Figur 3.13 Kraftförflyttning. a) Vertikal kraft på avståndet från skruvgruppens tyngdpunkt.
- Figur 3.14 Skruvkrafter av a) en vertikal kraft, b) en horisontell kraft och c) ett moment i skruvgruppens tyngdpunkt (×).
- Figur 3.15 Den stela plåten roterar vinkeln kring tyngdpunkten C.
- Figur 3.16 Skruvkrafter i en rektangulär skruvgrupp med en vertikal kraft på avståndet från tyngdpunkten och en horisontell kraft genom tyngdpunkten.
- Figur 3.17 Konsolen i exemplet, mått i mm. Skruv 1 (ringad) blir mest belastad.
- Figur 3.18 Zoner i och kring en stumsvets och den högsta temperaturen som materialet når under svetsningen.
- Figur 3.19 a) Egenspänningar tvärs en plåt med en längsgående svets: drag vid svetsen, tryck längre bort.
- Figur 3.20 Vanliga svetsdefekter: a) smältdike vid svetstån, b) porer, c) bindfel, d) rotfel och e) spricka.
- Figur 3.21 Svetslägen: a) liggande, b) horisontell kälsvets, c) stående och d) över huvud.
- Figur 3.22 Svetstyper: a) stumsvets med full genomträngning, b) stumsvets med delvis genomträngning, c) kälsvetsar i ett T-förband och d) kälsvetsar i ett överlappsförband.
- Figur 3.23 a-måttet är höjden i den största inskrivna triangeln (streckad), mätt från roten vinkelrätt mot triangelns yttre sida.
- Figur 3.24 Spänningarna i beräkningssnittet genom a-måttet.
- Figur 3.25 Rörelsen som varje spänningskomposant i beräkningssnittet motsvarar.
- Figur 3.26 Last vinkelrätt mot en kälsvets. a) Plåt med två kälsvetsar som dras med kraften .
- Figur 3.27 Spänningar och utnyttjande i en kälsvets som belastas med en linjelast i vinkeln mot svetsens längdriktning, enligt riktningsmetoden och den förenklade metoden.
- Figur 3.28 a) Överlappsförband med två längsgående kälsvetsar med längden .
- Figur 3.29 a) Balkelement med längden i en balk med positivt moment (fältmoment), med överflänsen frilagd.
- Figur 3.30 Punktlast på en I-balks överfläns. a) Lasten sprids genom flänsen till längden vid svetsarna.
- Figur 3.31 Balken i exemplet. a) Last och upplag. b) Tvärsnitt, mått i mm.
- Figur 3.32 Platta svetsad mot en balk med två kälsvetsar.
- Figur 3.33 a) Plattan i exemplet, mått i mm. b) Snitt med de två kälsvetsarna.
- Figur 3.34 Exempel på träförband: a) traditionellt förband där en snedsträva trycker mot ett hak, b) fingerskarv, c) limmat överlappsförband med skarvbrädor, d) spikat överlappsförband, e) spikplåt i en takstolsknut, f) inslitsad stålplåt med dymlingar, g) genomgående skruv med bulldogbrickor, h) balksko (spikbeslag).
- Figur 3.35 Förbindare i träförband: a) räfflad trådspik med beteckningen längd × diameter, b) kamspik, c) fransk träskruv, d) genomgående skruv med brickor och mutter, e) dymling, f) inlimmad gängstång, g) bulldogbricka (tandad inpressad bricka).
- Figur 3.36 Typiska last–förskjutningskurvor för skjuvbelastade träförband, normerade med den maximala lasten (principskiss).
- Figur 3.37 Materialsambanden i Johansens modell. a) Försök för att bestämma bäddhållfastheten: en stel förbindare i ett hål pressas in i träet, som trycks sönder under förbindaren och tar emot bäddspänningen på den projicerade arean .
- Figur 3.38 De sex brottmoderna för en förbindare i ett enskärigt förband.
- Figur 3.39 Härledning av brottmoderna a och f. a) Mod a: jämnt fördelad bäddspänning längs hela inbäddningsdjupet i del 1.
- Figur 3.40 Spikat förband i tre lager: sidobrädor 22 mm och mittstycke 45 mm.
- Figur 3.41 Bärförmåga per skjuvplan för varje brottmod enligt EC5 formel (11.14) och skiss av den avgörande mekanismen.
- Figur 3.42 Brottmoderna a, b, d och f för en förbindare i ett symmetriskt tvåskärigt förband.
- Figur 3.43 Stål–träförband. a) Tunn utvändig plåt: förbindaren vrids i plåten och bildar en flytled i träet.
- Figur 3.44 a) Inslitsad stålplåt 8 mm mellan två sidodelar 70 mm, dymling ⌀12.
- Figur 3.45 a) Karakteristisk bäddhållfasthet som funktion av diametern för kg/m³, enligt –().
- Figur 3.46 Avstånd mellan förbindare och till ändar och kanter.
- Figur 3.47 Dragskarv med sidostycken och tre skruvar M12 på var sida om skarven.
- Figur 3.48 a) Pelare, knap och snedsträva. Spikarna går genom knapen in i pelaren.
- Figur 3.49 a) Fackverksmodell för en balkände med vertikala byglar.
- Figur 3.50 Dragkraftstillskottet på grund av sneda sprickor som funktion av strävornas lutning .
- Figur 3.51 Dragkraftsbehovet längs en fritt upplagd balk med jämnt utbredd last, ritat nedåt.
- Figur 3.52 Dragkraftsbehovet längs halva balken i exemplet (ritat nedåt), med och med , jämfört med och kapaciteten hos 4 16.
- Figur 3.53 a) Kammarnas kontaktkrafter på betongen är riktade snett utåt: den längsgående komponenten är vidhäftningsspänningen, den radiella komponenten trycker betongen utåt.
- Figur 3.54 Huvudtyper av förankringsbrott: a) spjälkbrott vid litet täckskikt, b) utdragsbrott när stången är väl innesluten.
- Figur 3.55 Principiellt samband mellan vidhäftningsspänning och glidning i ett snitt vid olika brottyper.
- Figur 3.56 Dragkapaciteten längs en stång från stångänden: den växer linjärt över förankringslängden till flytkraften.
- Figur 3.57 Nedre delen av ett balktvärsnitt med bygel och fyra huvudstänger.
- Figur 3.58 Zonen med dåliga vidhäftningsförhållanden (skrafferad) för stänger som lutar mindre än 45° under gjutningen, i ett element med varierande tjocklek.
- Figur 3.59 Förankringstyper: a) rak stång, b) standardkrok, c) 90° bock, d) slinga, e) påsvetsad tvärstång, f) ändankare.
- Figur 3.60 Fall där förankringslängden får minskas: a) omslutande armering som korsar spjälkplanet, b) tvärarmering mellan stången och ytan, c) tvärtryck, till exempel från ett stöd.
- Figur 3.61 Balkänden i exemplet: förankringen börjar vid stödets innerkant, där strävan från fältet möter armeringen.
- Figur 3.62 Avkortning av underkantsarmering i en fritt upplagd balk.
- Figur 3.63 Avkortning av underkantsarmeringen i en fritt upplagd balk: dragkraftsbehov, trappstegsformad kapacitet med ramper över , och var kapaciteten inte räcker.
- Figur 3.64 a) Ändstöd: strävan möter armeringen i en nod över stödet, och förankringen räknas från stödets innerkant.
- Figur 3.65 a) Kraftöverföring i en omlottskarv via sneda trycksträvor; tvärarmeringen placeras i skarvens yttre delar.
- Figur 3.66 Balkänden i exemplet: 120 mm finns bakom stödkanten, men en rak stång behöver 160 mm.
- Figur 3.67 Halva balken i exemplet: förskjuten behovskurva och trappstegsformad kapacitet när 2 16 avkortas 0,43 m från stödets mitt och de genomgående stängerna förankras 450 mm bakom stödkanten.
- Figur 3.68 Hängarens infästning i bågen. a) Vy framifrån.
- Figur 3.69 Hängarens infästningar. a) Övre infästning med täckplåtar och fyra längsgående svetsar mot hängaren.
- Figur 3.70 Hängare (två reglar, en på var sida) fastskruvade i en balk med två skruvar M16.
4 Knäckning
- Figur 4.1 Pelartyper. a) Ostagande pelare: bjälklaget för horisontallasten till en stabiliserande vägg, och den ledade pelaren får i huvudsak bara normalkraft.
- Figur 4.2 a) Ledad pelare (pendelpelare) i ett utböjt läge under tryckkraften .
- Figur 4.3 Eulers fyra knäckfall med utböjningsform, knäcklängd och teoretiskt värde på .
- Figur 4.4 a) I-profil med styv axel och vek axel .
- Figur 4.5 Remsan i exemplet: a) ledad i båda ändar, med knäckning i -led (kring den veka axeln ), b) tvärsnittet mm med tröghetsmomenten kring de två axlarna.
- Figur 4.6 Knäckkurva: kritisk spänning som funktion av slankhetstalet .
- Figur 4.7 Ledad pelare med initialkrokigheten .
- Figur 4.8 Pelaren i exemplet: ledad, m, tvärsnitt mm, initialkrokighet mm (streckad) och total utböjning mm vid kN.
- Figur 4.9 Yttre moment (orange) och inre moment (blått) som funktion av tillskottsutböjningen .
- Figur 4.10 Yttre och inre moment i mittsnittet för pelaren i .
- Figur 4.11 Spänningsfördelning i ett rektangulärt tvärsnitt med tryckkraft och moment vid brott.
- Figur 4.12 Normerade interaktionsdiagram: tryckkraft mot moment .
- Figur 4.13 Interaktionsdiagram och lastväg för en pelare med första ordningens excentricitet .
- Figur 4.14 Spänningar i tvärsnittet mm vid bärförmågan med kN.
- Figur 4.15 Tryck vinkelrätt mot fibrerna. a) En kort träbit som belastas över hela ytan trycks ihop.
- Figur 4.16 Effektiv spridningsarea vid tryck vinkelrätt mot fibrerna.
- Figur 4.17 Exemplets balk. a) Bärverket med upplag A (stålplåt på vägg) och B (stålplåt på limträpelare).
- Figur 4.18 Regel på syll. a) En regel: kontaktlängden 45 mm sprids genom syllens höjd till 135 mm.
- Figur 4.19 Förstärkning för tryck vinkelrätt mot fibrerna.
- Figur 4.20 a) Idealisk pelare: rak, centriskt belastad, linjärt elastisk och utan egenspänningar.
- Figur 4.21 a) Bärförmåga mot slankheten för C18 och C30, med respektive Eulerkurva (streckad).
- Figur 4.22 Träpelare med normalkraft och vindlast. Ändra längd, tvärsnitt, hållfasthetsklass, knäcklängd och laster och se hur punkterna för knäckning kring y och z flyttar sig på knäckkurvan och hur utnyttjandet i interaktionen ändras.
- Figur 4.23 Knäcklängder för de fyra Eulerfallen: teoretiska värden och de praktiska värden som används för träpelare, där inspänningarna inte kan antas helt styva.
- Figur 4.24 a) Rektangulärt tvärsnitt med den styva axeln och den veka axeln .
- Figur 4.25 Exemplets regel: ledad i båda ändarna, stagad i y-led av skivorna, så att den bara kan knäcka kring y.
- Figur 4.26 Interaktion mellan tryck och böjning kring en axel.
- Figur 4.27 Exemplets regel. a) Elevation med normalkraft, vindlast och reaktioner.
- Figur 4.28 a) Typiskt mönster av egenspänningar i en valsad I-profil: tryck (−) i flänsspetsarna och livets mitt, drag (+) vid anslutningen mellan liv och flänsar; i livets diagram är drag ritat till vänster.
- Figur 4.29 Reduktionsfaktorn enligt som funktion av den relativa slankheten för knäckkurvorna a0–d, och Eulerkurvan (streckad).
- Figur 4.30 a) Axlarna i en I-profil: är den styva axeln och den veka.
- Figur 4.31 a) Planen med mittpelarens lastarea m (skrafferad).
- Figur 4.32 Knäckkurvorna a0–d och Eulerkurvan med pelarens punkt och bärförmågan för vald valsad profil, stålsort, knäckriktning och knäcklängd.
- Figur 4.33 Pelare ledad i båda ändar med tryckkraften och sidolasten ; toppen hålls i sidled.
- Figur 4.34 Plastisk spänningsfördelning i en I-profil med tryckkraft och moment, uppdelad i två delar.
- Figur 4.35 Interaktionsdiagram för HEA 120, böjning kring : exakt plastisk interaktion med uppdelat spänningsblock (utan hänsyn till hålkälen), approximationen , det linjära sambandet och den elastiska gränsen .
- Figur 4.36 a) Planen: fasadpelare med 4,0 m mellanrum längs långsidorna och takfackverk som spänner 30 m; skrafferat är takytan som en pelare bär, m.
- Figur 4.37 Töjning och spänning i ett tvärsnitt med tryckkraft och moment i de tre stadierna.
- Figur 4.38 Pelartvärsnittet 400 × 400 mm med 3 20 per sida, C30/37.
- Figur 4.39 Inre jämvikt i ett pelartvärsnitt i brottgränstillståndet: töjning med i den tryckta kanten, tryckresultanten från spänningsblocket och krafterna i armeringen (tryck till höger, drag till vänster).
- Figur 4.40 a) Tvärsnittet i med neutrallagrets läge för punkterna B och C.
- Figur 4.41 Första ordningens moment i en ledad pelare.
- Figur 4.42 Formfel hos en enskild pelare. a) Avstyvad, ledad pelare: lutningen från varje ände ger excentriciteten i mitten, eller samma moment av en fiktiv kraft i mitten med stödreaktionerna .
- Figur 4.43 a) Pelaren i : normalkraften angriper med excentriciteten i båda ändar, och formfelet ansätts åt samma håll.
- Figur 4.44 Moment och krökning i det kritiska snittet för pelartvärsnittet i .
- Figur 4.45 Faktorn i för några fördelningar av krökningen längs en ledad pelare, och motsvarande i .
- Figur 4.46 Slank pendelpelare i interaktionsdiagrammet.
- Figur 4.47 a) Pendelpelaren i med sidolasten, stödreaktionerna kN och utböjningen (formfel och tillskottsutböjning).
- Figur 4.48 Gjutform med enkelbalkar, dubbelbalkar och pelare.
- Figur 4.49 Sträva med längden 3 600 mm, ledad i båda ändarna.
- Figur 4.50 Pelaren i uppgiften: ledad i båda ändar, toppen hålls i sidled.
- Figur 4.51 Pelaren i med horisontallasten i mitten och stödreaktionerna , samt tvärsnittet.
- Figur 4.52 Konsolpelaren i : i toppen med excentriciteten (åt vänster) eller (åt höger, mot konsolen), på konsolen och reaktionerna i inspänningen.
5 Tilläggsmaterial
- Figur 5.1 Tyngdpunktens läge för några enkla figurer.
- Figur 5.2 T-tvärsnittet i exemplet. Måtten är i mm.
- Figur 5.3 Grundfigurer med tyngdpunktsaxlarna och .
- Figur 5.4 Tyngdpunktsaxeln och en parallell axel på avståndet .
- Figur 5.5 L-tvärsnitt uppdelat i två rektanglar, med delarnas tyngdpunkter och och hela tvärsnittets tyngdpunkt TP.
- Figur 5.6 Dubbelsymmetriskt I-tvärsnitt uppdelat i två flänsar (1, 3) och ett liv (2), med flänsarnas avstånd till tyngdpunktsaxeln.
- Figur 5.7 T-tvärsnitt i stadium II. Tryckzonen är skrafferad och den spruckna betongen streckad.
- Figur 5.8 Fritt upplagd balk: laster, stödreaktioner, vinkeländringar och nedböjningar.
- Figur 5.9 Konsol, fast inspänd i vänster ände.
- Figur 5.10 Balk fritt upplagd i vänster ände och fast inspänd i höger ände.
- Figur 5.11 Balk fast inspänd i båda ändarna.