Kapitel 1 · FörkunskaperUtkast
1.5 Betong och armering: material
Betong har hög tryckhållfasthet men låg och osäker draghållfasthet. Därför armeras den med stål där dragspänningar uppstår, och vid dimensionering i brottgränstillståndet räknar man normalt inte med betongens draghållfasthet alls. Det här avsnittet samlar materialvärdena för betong och armering enligt EC2.
1.5.1 Hållfasthetsklasser
Betongens hållfasthetsklass betecknas med bokstaven C följt av två tal, till exempel C30/37. Det första talet är den karakteristiska tryckhållfastheten mätt på cylindrar och det andra motsvarande värde mätt på kuber, båda i MPa vid 28 dygns ålder. Värden enligt EC2 5.1.3, tabell 5.1, finns i tabell 1.11.
| Klass | C20/25 | C25/30 | C30/37 | C35/45 | C40/50 | C45/55 | C50/60 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 20 | 25 | 30 | 35 | 40 | 45 | 50 | |
| 28 | 33 | 38 | 43 | 48 | 53 | 58 | |
| 2,2 | 2,6 | 2,9 | 3,2 | 3,5 | 3,8 | 4,1 | |
| 1,5 | 1,8 | 2,0 | 2,2 | 2,5 | 2,7 | 2,9 | |
| 2,9 | 3,3 | 3,8 | 4,2 | 4,6 | 4,9 | 5,3 |
Tabellen i standarden omfattar klasserna C12/15–C100/115. Värdena följer de samband som anges i tabellen:
Vid böjning kan en högre draghållfasthet utnyttjas för lägre balkar; den används i kapitel 2 för att avgöra om ett tvärsnitt spricker:
med i mm (EC2 9.3, formel (9.30)).
1.5.2 Dimensionerande hållfasthet
Den dimensionerande tryckhållfastheten är enligt EC2 5.1.6, formel (5.3)–(5.4):
- beskriver att höghållfast betong är sprödare. Faktorn är 1,0 upp till C40/50 och minskar därefter.
- tar hänsyn till att hållfastheten bestäms vid 28 dygn och till långtidslastens inverkan. Den är 0,85 i normalfallet. Värdet 1,00 får användas om hållfastheten provas vid högst 28 dygn (högst 56 dygn för långsamt hårdnande cement) och den dimensionerande lasten inte förväntas förrän tidigast tre månader efter gjutning.
- .
Den dimensionerande draghållfastheten är enligt formel (5.5)
med i normalfallet (0,80 under samma villkor som ).
Notera: I den tidigare utgåvan av EC2 var i Sverige. Med blir dagens dimensionerande tryckhållfasthet cirka 15 % lägre än tidigare.
Dimensionerande värden för några vanliga klasser finns i tabell 1.12.
| Klass | () | () | |||
|---|---|---|---|---|---|
| C20/25 | 1,00 | 11,3 | 13,3 | 0,70 | 28,8 |
| C25/30 | 1,00 | 14,2 | 16,7 | 0,84 | 30,5 |
| C30/37 | 1,00 | 17,0 | 20,0 | 0,93 | 31,9 |
| C35/45 | 1,00 | 19,8 | 23,3 | 1,03 | 33,3 |
| C40/50 | 1,00 | 22,7 | 26,7 | 1,17 | 34,5 |
| C45/55 | 0,96 | 24,5 | 28,8 | 1,26 | 35,7 |
| C50/60 | 0,93 | 26,3 | 30,9 | 1,35 | 36,8 |
1.5.3 Elasticitetsmodul
Betongens elasticitetsmodul (sekantmodulen mellan noll och ) beräknas enligt EC2 5.1.4, formel (5.1):
med i MPa och i MPa. för betong med kvartsitballast; andra ballastsorter ger värden mellan ungefär 5 000 och 13 000. Värdena i tabellen ovan gäller . Tvärkontraktionstalet är 0,2 för osprucken och 0 för sprucken betong.
Obs: Den äldre formeln GPa ger 2–4 % högre värden. Använd formeln ovan.
1.5.4 Spännings–töjningssamband
För dimensionering av tvärsnitt i brottgränstillståndet beskrivs betongen i tryck med ett parabel–rektangel-samband (EC2 8.1.2, formel (8.4)):
med ‰ och brottstukningen ‰ för alla hållfasthetsklasser. Ett enklare alternativ är ett rektangulärt spänningsblock med intensiteten över djupet , där är tryckzonens höjd (EC2 figur 8.2d). Båda visas i figur 1.3a och c: blocket har samma resultant och nästan samma hävarm som parabel–rektangel-fördelningen. Spänningsblocket används i avsnitt 1.7.
1.5.5 Armering
Armeringsstålets hållfasthetsklass anges med den karakteristiska sträckgränsen, till exempel B500 med MPa, se tabell 1.13. Dessutom har stålet en seghetsklass A, B eller C som anger hur mycket det kan töjas före brott, se tabell 1.14.
| Hållfasthetsklass | B400 | B450 | B500 | B550 | B600 | B700 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| (MPa) | 400 | 450 | 500 | 550 | 600 | 700 |
Klasserna gäller om inte den nationella bilagan utesluter någon av dem.
| Seghetsklass | Töjning vid maxlast | |
|---|---|---|
| A | ≥ 1,05 | ≥ 2,5 % |
| B | ≥ 1,08 | ≥ 5,0 % |
| C | 1,15–1,35 | ≥ 7,5 % |
I boken används B500B: MPa, seghetsklass B och elasticitetsmodulen MPa (EC2 5.2.4). För dimensioneringen får stålets arbetskurva antas linjär upp till flytgränsen och därefter ha antingen en horisontell gren utan töjningsgräns eller en lutande gren upp till vid töjningen (EC2 5.2.4(2)), se figur 1.3b. Boken använder den horisontella grenen. Den dimensionerande sträckgränsen och flyttöjningen är
I brottgränstillståndet beskrivs armeringen som linjärt elastisk upp till och därefter idealplastisk (en horisontell gren utan töjningsgräns). Alternativt får en lutande gren upp till användas, med töjningsgränsen .
1.5.6 Övriga materialdata
Tunghet är tyngden per volymenhet (kN/m³), den term som används i EKS och i SS-EN 1991-1-1.
| Storhet | Värde | Referens |
|---|---|---|
| Tunghet, armerad betong | 25 kN/m³ | EC2 5.1.6 |
| Tunghet, armeringsstål | 78,5 kN/m³ | EC2 5.2.4 |
| Längdutvidgningskoefficient, betong och armering | per °C | EC2 5.1.6, 5.2.4 |
1.5.7 Täckande betongskikt
Armeringen ska ligga under ett tillräckligt tjockt betongskikt för att skyddas mot korrosion och för att krafterna ska kunna föras över mellan stål och betong. Det nominella täckskiktet är (EC2 6.5)
där är ett toleranstillägg (normalt 10 mm) och minst lika med stångdiametern. Beständighetskravet hämtas ur EC2 tabell 6.3 (karbonatisering) och tabell 6.4 (klorider) och beror på miljö (exponeringsklass, till exempel XC3), betongens motståndsklass (XRC eller XRDS) och konstruktionens livslängd.
Rekommenderade värden på för en avsedd livslängd på 50 respektive 100 år finns i tabell 1.16 och tabell 1.17. Raderna anger betongens motståndsklass: XRC för karbonatisering och XRDS för klorider. Tabellerna är nationellt valbara parametrar (NDP), så EKS kan ange andra värden.
| Motståndsklass | XC1, 50 | XC1, 100 | XC2, 50 | XC2, 100 | XC3, 50 | XC3, 100 | XC4, 50 | XC4, 100 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| XRC 0,5 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 |
| XRC 1 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 15 | 10 | 15 |
| XRC 2 | 10 | 15 | 10 | 15 | 15 | 25 | 15 | 25 |
| XRC 3 | 10 | 15 | 15 | 20 | 20 | 30 | 20 | 30 |
| XRC 4 | 10 | 20 | 15 | 25 | 25 | 35 | 25 | 40 |
| XRC 5 | 15 | 25 | 20 | 30 | 25 | 45 | 30 | 45 |
| XRC 6 | 15 | 25 | 25 | 35 | 35 | 55 | 40 | 55 |
| XRC 7 | 15 | 30 | 25 | 40 | 40 | 60 | 45 | 60 |
| Motståndsklass | XS1/XD1, 50 | XS1/XD1, 100 | XS2/XD2, 50 | XS2/XD2, 100 | XS3/XD3, 50 | XS3/XD3, 100 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| XRDS 0,5 | 20 | 20 | 20 | 30 | 30 | 40 |
| XRDS 1 | 20 | 25 | 25 | 35 | 35 | 45 |
| XRDS 1,5 | 25 | 30 | 30 | 40 | 40 | 50 |
| XRDS 2 | 25 | 30 | 35 | 45 | 45 | 55 |
| XRDS 3 | 30 | 35 | 40 | 50 | 55 | 65 |
| XRDS 4 | 30 | 40 | 50 | 60 | 60 | 80 |
| XRDS 5 | 35 | 45 | 60 | 70 | 70 | – |
| XRDS 6 | 40 | 50 | 65 | 80 | – | – |
| XRDS 8 | 45 | 55 | 75 | – | – | – |
| XRDS 10 | 50 | 65 | 80 | – | – | – |
Ett streck betyder att kombinationen inte är tillåten. Värdena förutsätter utförande och härdning minst enligt klass 2 i EN 13670. För en livslängd på högst 30 år får 50-årsvärdena minskas med högst 5 mm (EC2 6.5.2.2(2)).