Tabellförteckning

Alla numrerade tabeller i boken, kapitel för kapitel. Klicka på numret för att gå till platsen i texten.

1 Förkunskaper

  1. Tabell 1.1 Partialkoefficienter för material i brottgränstillstånd (varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer)
  2. Tabell 1.2 Konstruktionsvirke enligt EN 338: hållfasthet och moduler i MPa, densitet i kg/m³
  3. Tabell 1.3 Limträ enligt EN 14080: hållfasthet och moduler i MPa, densitet i kg/m³
  4. Tabell 1.4 Klimatklasser enligt EC5 tabell 4.2
  5. Tabell 1.5 Lastvaraktighetsklasser enligt EC5 tabell 4.1
  6. Tabell 1.6 Faktorn kmod för konstruktionsvirke och limträ enligt EC5 tabell 5.4
  7. Tabell 1.7 Deformationsfaktorn kdef enligt EC5 tabell 5.5
  8. Tabell 1.8 Nominell sträckgräns och brottgräns (MPa) för varmvalsat konstruktionsstål enligt EC3 tabell 5.1
  9. Tabell 1.9 Materialkonstanter för konstruktionsstål enligt EC3 5.2.5
  10. Tabell 1.10 Gränsvärden för c/t för några vanliga tryckta delar enligt EC3 tabell 7.3 och 7.4
  11. Tabell 1.11 Hållfasthetsvärden (MPa) för betong enligt EC2 tabell 5.1
  12. Tabell 1.12 Dimensionerande hållfasthet (MPa) och elasticitetsmodul (GPa) för några betongklasser
  13. Tabell 1.13 Seghetsklasser för armeringsstål enligt EC2 tabell 5.5
  14. Tabell 1.14 Tunghet och längdutvidgning för betong och armering
  15. Tabell 1.15 Minsta täckande betongskikt cmin,dur (mm) vid karbonatisering, för livslängd 50 och 100 år, enligt EC2 tabell 6.3
  16. Tabell 1.16 Minsta täckande betongskikt cmin,dur (mm) vid klorider, för livslängd 50 och 100 år, enligt EC2 tabell 6.4 (XS från havsvatten och XD från andra källor har samma värden)
  17. Tabell 1.17 Kryptal φ(50y, t0) för fck = 35 MPa vid RH 50 % och RH 80 %, enligt EC2 tabell 5.2
  18. Tabell 1.18 Krympning εcs,50y (‰) vid RH 50 % och RH 80 %, enligt EC2 tabell 5.3

2 Bruksgränstillstånd

  1. Tabell 2.1 Spänningsbegränsningar i bruksgränstillståndet enligt EC2
  2. Tabell 2.2 Vanliga gränsvärden för nedböjning i svensk praxis
  3. Tabell 2.3 Största nedböjning för de vanligaste elementarfallen
  4. Tabell 2.4 Hur nedböjningens delar beräknas för olika material

3 Förband och förankring

  1. Tabell 3.1 Areor och normal håldiameter för skruvar med grov gänga.
  2. Tabell 3.2 Sträckgräns och brottgräns för skruvar (MPa) enligt EC3-1-8 5.1.1, tabell 5.1
  3. Tabell 3.3 Kategorier av skruvförband och vad som kontrolleras, efter EC3-1-8 5.4.1 och tabell 5.4
  4. Tabell 3.4 Minsta och största kant- och centrumavstånd för stål enligt EN 10025 (ej väderbeständigt stål), efter EC3-1-8 5.8, tabell 5.8.
  5. Tabell 3.5 Korrelationsfaktorn βw enligt EC3-1-8 tabell 6.1 för stål enligt EN 10025 och de hållfastheter som den ger med γM2 = 1,25 (fu för t ≤ 40 mm enligt EC3 tabell 5.1)
  6. Tabell 3.6 Spänningar i kälsvetsar för några vanliga fall (två svetsar med längden l och a-måttet a om inget annat anges).
  7. Tabell 3.7 Ungefärlig karakteristisk bärförmåga per ytenhet förbandsyta för skjuvbelastade träförband, belastning parallellt med fibrerna.
  8. Tabell 3.8 Gränsfaktorn krp,2 för linverkan enligt EC5 tabell 11.9
  9. Tabell 3.9 Karakteristisk draghållfasthet fu,k för några förbindare, enligt EC5 tabell 11.3 (urval)
  10. Tabell 3.10 Minsta avstånd för skjuvbelastade förbindare i konstruktionsvirke och limträ enligt EC5 tabell 11.16 (urval)
  11. Tabell 3.11 Dragkraftsbehov längs balken i exemplet (kN).
  12. Tabell 3.12 Förankringslängd för raka stänger, lbd/ϕl_{bd}/\phi, vid cd≥1,5ϕc_d \ge 1{,}5\phi, σsd=435\sigma_{sd} = 435 MPa och goda vidhäftningsförhållanden.
  13. Tabell 3.13 Reduktion av förankringslängden för andra förankringstyper än raka stänger (EC2 11.4.2(6) och 11.4.4–11.4.7).
  14. Tabell 3.14 Åtgärder när förankringen vid ett stöd inte ryms, och hur de beaktas.

4 Knäckning

  1. Tabell 4.1 Dimensioneringsmetoder för pelare i kursen.
  2. Tabell 4.2 Faktorn kmat för konstruktionsvirke och limträ enligt EC5 tabell 8.1
  3. Tabell 4.3 Imperfektionsfaktorn βc enligt EC5 tabell 8.2 för några hållfasthetsklasser
  4. Tabell 4.4 Imperfektionsfaktorer för knäckkurvorna enligt EC3 tabell 8.2
  5. Tabell 4.5 Val av knäckkurva för böjknäckning, utdrag ur EC3 tabell 8.3; S460+ betyder S460–S700
  6. Tabell 4.6 Referenskrokigheten β_bow (β i EC3) enligt EC3 tabell 7.1
  7. Tabell 4.7 L/e_0 enligt [](eq:stal-snittkraft-e0) för knäckning kring y–y.
  8. Tabell 4.8 Metoder för andra ordningens effekter i EC2:2023 (7.4.3 och bilaga O)
  9. Tabell 4.9 Dimensionering av pelare per material i kursen.

5 Tilläggsmaterial

  1. Tabell 5.1 Area och tyngdpunktens läge, räknat från basen, för enkla figurer
  2. Tabell 5.2 Fritt upplagd balk: stödreaktioner per enhet last
  3. Tabell 5.3 Fritt upplagd balk: vinkeländringar och nedböjningar multiplicerade med EI
  4. Tabell 5.4 Konsol, fast inspänd i vänster ände: stödreaktioner och inspänningsmoment per enhet last
  5. Tabell 5.5 Konsol, fast inspänd i vänster ände: vinkeländringar och nedböjningar multiplicerade med EI
  6. Tabell 5.6 Balk fritt upplagd i vänster ände och fast inspänd i höger: stödreaktioner och inspänningsmoment per enhet last
  7. Tabell 5.7 Balk fritt upplagd i vänster ände och fast inspänd i höger: vinkeländringar och nedböjningar multiplicerade med EI
  8. Tabell 5.8 Balk fast inspänd i båda ändarna: stödreaktioner och inspänningsmoment per enhet last
  9. Tabell 5.9 Balk fast inspänd i båda ändarna: vinkeländringar och nedböjningar multiplicerade med EI